Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM.
71
starka inflytelser, dem tankelif vet ("åndslivet") — rent
sakligt sedt — har rönt från de skandinaviska
syskonkulturerna, speciellt till sina litterära och politiska sidor.
De språkliga fakta äro ju i dylika ting ett slags
vattenmärken, som oförtydbart visa, hur högt flodvågen stigit1.
Den första, nödvändiga förutsättningen för att man
— ur den ena, som den andra synpunkten — skall kunna
komma till en riktig och rättvis uppskattning af en sådan
språklig strömning, (såsom helhet) är naturligtvis en något
så när fullständig materialsamling, en materialsamling, som
åtminstone i någon mån representerar alla de olika sidorna
däraf. Till förverkligandet af denna första förutsättning
för företeelsens studerande är det som efterföljande ville
lämna ett bidrag. Materialet är ju så rikt och så allestädes
kringströdt, att några anteckningar af en enda person
från en kortare tids litteratur- och tidningsläsning ju
ingalunda kunna uttömma detsamma. Det kan ske endast
genom samarbete af flera intresserade krafter. Och bäst
har därför denna uppsats fyllt sin uppgift, för så vidt den
lyckas draga efterföljare med sig på den beträdda stråten!
En svårighet, som man ideligen stöter på vid ett
dylikt materialsamlande, är den att med säkerhet afgöra,
hvar en språklig egendomlighet verkligen är att räkna
som danism (inclusive "norvagism"). Den kan ha
åtskilliga andra källor, som icke äro lätta att med
bestämdhet skilja från det norsk-danska inflytandet.
Speciellt för de sydsvenska författarnes vidkommande ha vi
ju den för en "uppsvensk" hardt när oöfverkomliga upp-
1 Att en skandinavistisk strömning ej är något utmärkande
ensamt för vårt språk, utan att åtminstone ansatser därtill finnas
äfven i grannländernas, visas af en antydning hos Vilh. Andersen
Danske Studier s. 8 om spår af norskt språk "hos de sidste Dages
Poeter", och för den norska litteraturens räkning af några uppgifter
af prof. Johan Storm i hans artikel om "Ibsen o g det norske Sprog"
(i festskriften till Henrik Ibsen, Bergen 1898) om svenska ord hos
Wergeland, Björnson och Ibsen (ss. 153, 170, 197 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
