Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM.
79
Skönandar (plur.) = da.-no. skønaander. "En
gammal estetisk kultursläkt, i hvilken det hvimlat af
skönandar och dilettanter". O. Levertin i Sv. Dagbl. 26/b 04.
Skyldes (presens!) = beror på, har man att tacka
för; da.-no. skyldes. "Att det kunnat komma till stånd
skyldes [presens] samarbete mellan ..." V. L[angle]t i
Stockh. Dagbl. 6/i2 03. Danismen är här så starkt
påfallande att man rent af känner sig frestad att uttala
ordet på danskt sätt med s + k—! — Dell här åsyftade
betydelsen af ordet, som ju till på köpet stafvas på
danskt sätt med Id (ordet är ju eljest identiskt med vårt
skylla något på någon — ge någon skulden för en sak,,
i dålig bemärkelse) uppfattas väl knappast af personer,
som icke äga någon dansk-norsk bildning.
Solfallsstillhet förekommer som kapitelöfverskrift hos
Gustaf Ullman, Ungt folk, s. 41. Da.-no. solfald enbart
poetiskt ord (?) för solnedgång; t. ex. "vid solfaldstid".
Spira, subst, fem., = brodd, grodd da.-no. spirey
hittas hos Ellen Key: "att lifvets finaste spiror
nedtrampas af den plattfotade konventionalismen" (Tankebilder
I, 60). Homonymiteten med det sv. subst, spira gör ju
lånet en smula betänkligt, och kan i andra ställningar
gifva anledning till missförstånd. Här i detta
sammanhang, förstås ordet emellertid lätt, i naturlig
anslutning till verbet spira. Och man kan fråga: hur skulle
förf. utan detta ord fått ett pluralt uttryck för
begreppet brodd, grodd — såsom ju här är önskvärdt?
Äfven ordets ljudsymboliska karaktär kan väl andragas
till försvar för dess användning här, ur estetisk
synpunkt.
Stillfärdig, ett tämligen gångbart ord (t. ex. J.
Ger-nandt-Claine, Vestmanl. Län& Tidnings Juln:r 1897, s. 13),
kan åtminstone vara lånadt från da.-no. (stilfærdig).
Men har ju också inhemska motsvarigheter i s akt färdig,,
senfärdig. Ordet tycks i alla fall vara en mycket modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
