Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 ebba björnström.
Wi/ba-konstruktioner, finnes ej någon reell
betydelseskillnad. Blifva har såsom vardas sidokamrat och
efterträdare 1 samma grundkaraktär som detta. Vardas
grundbetydelse är just framhållandet af något nytt, inträdande.
Ordet är, enligt Kluge, Wörterbuch, släkt med lat. verto
= vända, gifva en annan vändning.
På de nu berörda grundskillnaderna mellan de olika
passiverna beror ytterst, enligt min tanke, att de olika
passiverna ej alltid kunna ersätta hvarandra och att de,
i de fall de kunna sägas vara synonyma, kunna
representera olika betydelsenyanser.
Jag öfvergår till att framlägga mina iakttagelser
och reflexioner angående 1) i hvilka fall
språkbruket faktiskt tillåter eller förbjuder ett
ungefärligt jämställande af de olika passiverna ocli
2) hvilka tendenser med afseende på
användningen af de olika passiverna såsom bärare af vissa
betydelsenyanser jag tyckt mig finna.
Redan vid en flyktig undersökning af nämnda
frågor finner man, att dessa tendenser ställa sig ganska
olika inom olika stilarter2. Mina undersökningar gälla
högre stil och mellanstil, företrädesvis den förra, på
grund däraf att en tillförlitlig exempelsamling med
afseende på språkbruket inom denna stilart naturligen
lättast kan erhållas.
För att få en uppfattning af den högre stilens (till
1 Angående förhållandet mellan blifva och varda se Björkman,
Nsv. blifva, i Språk och stil 1902, sid. 90, och Paul, Die
Umschrei-bung des Perfektums im Deutschen mit haben und sein, i
Abhand-1 ungen der philosophisch-philologischen Classe der königlich
bayeri-schen Akademie der Wissenschaften, XXII, 1, sid. 169.
2 Med afseende på stilarterna använder jag den terminologi,
som professor Noreen begagnar i Vårt Språk. Se anf. arb., Bd I, 1,
sid. 27 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
