Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Inkongruenser af typen ’i sin helhet och sammanhang’ - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
OLOF Ö8TERGREN.
Det gäller i språkvetenskapen som i lifvet: Låt oss
ej förbise de små bäckarna för den stora källådern1!
Enköping hösten 1904.
Olof Östergren.
Efterskrift till inkongruenserna.
Sedan ofvanstående skrefs, har Berg i Nyfil. Sällsk.
Förh. publicerat en uppsats om attraktioner, som delvis
berör inkongruenser och som därför motiverar en
efterskrift. Dessutom har jag senare funnit en del exempel,
som förtjäna framdras, dels för att visa hur vanliga in-
1 Efter afslutandet af denna uppsats har jag gjort bekantskap
ined Karl Voszlers skarpsinniga och på djärfva och i flera fall helt
omstörtande idéer rika bok ’Positivismus und Idealismus in der
Sprach-wissenschaft’ (Heidelberg 1904). Jag kan ej neka mig nöjet att i
detta sammanhang citera hans uttalande s. 18: *wir müssen sogar
mit äller Energie das methodologische Postulat befürworten: dasz
man fiir jeden sprachlichen Wandel auszer der Kapitalursache (som
han återför på ’der Sprachgeist’, alltså en psykologisk, stilistisk
orsak) ein möglichst groszes Heer von bedingten Ursachen, die sich
miteinander vertragen, ein Heer von Begleiterscheinungen und
sekun-dären Folgen auftreibe. Erst so gewinnt man einen weiteren und
tieferen Einblick in die vielverzweigten Wechselbeziehungen und
zugleich in die geistige Einheit des sprachlichen Lebens’. För min
del vill jag blott anmärka, att äfven denna ’Kapitalursache’ icke
torde böra alltför ensidigt drifvas. Hvarför skulle icke äfven ifråga
om de djupaste själsliga grunderna samma mångfald vara rådande
som i öfriga förhållanden? Eller med andra ord: hvarför skulle man
återföra vissa företeelser på blott en enda skarpt afsöndrad sida i
den mänskliga eller den nationella intelligensen? Kommer man icke
på detta sätt ånyo till en anatomisk dissekering just af den art
Voszler bekämpar, denna gång en anatomisering af ’der Sprachgeist’ ?
Min tro är att det ofta kan vara flera skilda behof, som på en gång
förefinnas såsom konstituerande ingredienser i en nations språkliga
själsläggning, hvilka tillsammans och i förening med ’bedingte
Ursachen’ åstadkomma en språklig produkt eller en serie språkliga
Tatsachen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
