Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Meyer, Ernst A. Till striden om dynamiska accentens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL STRIDEN OM DYNAMISKA ACCENTEN8 NATUR. 61
behöfver vidare dryftas. Men konsekvensen af denna
för språkprocessen nödvändiga association är, att också
vid den psykiska processen, som försiggår, då vi
uppfatta ett språkljud och bedöma dess egenskaper, dessa
båda faktorer äro verksamma. Därmed är icke sagdt, att
de bägge faktorerna alltid äro lika starkt verksamma, utan
vårt omdöme om språkljudets egenskap kan bestämmas
än mera af den ena, än mera af den andra faktorn. T. ex.:
För vårt omdöme om det italienska a såsom klarare än
det svenska är väl den akustiska effekten bestämmande;
när vi däremot säga, att det danska r ljuder starkt
gutturalt, så bestämmes omdömet af föreställningen om den
för ljudeffektens frambringande nödvändiga
artikulatio-nen. Och att för vårt omdöme om den s. k. dynam.
betoningen af en stafvelseföljd föreställningen om dess
artikulation är. bestämmande, att, kort sagdt, dynamiska
accenten är identisk med artikulationsenergin, det tror
jag också d:r K. skall medgifva, om han "undersöker
med medvetna slut" följande redan förut berörda fakta:
Om jag uttalar de båda orden hit pch väl i s. k.
lexikaliskt tonfall, så att jag har känslan af lika stor
energiförbrukning vid båda orden, så hör en annan af samma
språkmiljö som jag de båda orden såsom dynamiskt lika
starkt betonade. Hvilket moment kan vara det, som för
den hörande är lika i lät och i väll Ljudkvantiteten
kan det icke vara, % är mycket kortare än ä, och % + t
desslikes betydligt kortare än ä + l. Ej heller kan det
vara tonrörelsen: i hit börjar tonen ganska högt, stiger
så kanske något och blir skarpt afskuren genom
£-applo-sionen; i väl börjar tonen djupt, stiger så långsamt, men
utan att uppnå samma höjd som l i hit och sjunker
sedan långsamt ned till betydligt djup. Ej heller kan
den fysikaliska intensiteten representera likhetsmomentet.
På grund af de hittills anställda mätningarna kan man
betrakta det såsom säkert, att l i hit äger en betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
