Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Vår allra nyaste svenska skolgrammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR ALLRA NYA8TE SVENSKA SKOLGRAMMATIK. 87
santaste och måste erkännas icke blott "ha något att
lära studentkandidaten", utan äfven dennes lärare, ja till
och med dessas lärare.
S. 103 § 107. Att förf. enligt gammal dålig vana
använder termen "presens konjunktiv" för vår optativ,
gör mig verkligt ledsen. Jfr Vårt språk V, 114.
S. 103 r. 1 nedan. Exempel på optativens "2:a plur.,
som har -enu torde förf. få mycket svårt att uppleta.
S. 106 anm. 1. Statt är icke "= stå", utan statt
upp och statt stilla, de enda uttryck i hvilka formen
förekommer, äro = stå upp och stå stilla, såsom jag redan
i Ped. tidskr. 1898, s. 402 påpekat.
S. 112 r. 14 nedan säges konjunktiven äga "tempus".
Ja på papperet, t. ex. i en föråldrad grammatisk
terminologi, men icke i verkligheten, där konjunktivens natur
omöjliggör verklig tempusåtskillnad.
S. 124 r. 10. Infinitiv utan att förekommer som
subjekt icke blott "i några fall", utan mycket ofta, t. ex.
dansa är det roligaste jag vet, dricka champagne hostar
mer än det smakar o. s. v.
S. 135 anm. 4 andra stycket andra punkten är oklar.
Så som jag fattar den, svär den mot det följande
illustrerande exemplet.
S. 145 anm. 4 påstås, att "öfverflytta vi han
kommer att bli valdu till en af ett imperfektum styrd oratio
oblikva, så måste vi välja något annat uttryck, än
"imperfektum" af samma verb, "snarast A. trodde, att B.
skulle bli väld". Ingalunda; man kan mycket väl säga
att B. komme att bli väld.
S. 146 saknas liksom i boken i det hela hvarje
antydan om den viktiga intensiv bildningen: "han går och
går, men kommer aldrig fram", "han bara skriker och
skriker".
S. 147 § 149. "Blifva ... har två betydelser". Icke
som hjälpverb, och det är det, som enligt öfverskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
