Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Vår allra nyaste svenska skolgrammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR ALLRA NYASTE 8VEN8KA 8K0LGRAMMATIK. 89
S. 170 r. 11 nedan. Det som här säges om hvad
gäller endast det relativa, icke det interrogativa hvad,
såsom också förf. själf sex rader längre ned insett.
S. 172 r. 4—6 nedan. Förf:s exempel på "särskildt
satsadverbial" kan jag icke erkänna såsom något sorts
satsadverbial. Skall det, som står mellan kommata i
De lärde, i främsta rummet Linné, voro . . ., icke få vara
bestämning till de lärde, så ha vi väl ej heller att göra
med en sådan, om vi i stället skrifva bland hvilka i främsta
rummet L. må framhållas; och skall framför allt i Hans
framställning är ledig, intressant och framför allt klar ej
la hetas bestämma klar, så nödgas vi neka detta äfven
rörande bisatsen i och klar, hvilken sistnämnda egenskap
särskildt lyckligt gör sig gällande. Öfverhufvud är hela
begreppet "särskildt satsadverbial" i förfrs framställning
(s. 164 f.) oklart och väl i grund och botten misslyckadt;
men då en utredning häraf nödvändigtvis skulle bli
mycket vidlyftig, förbigår jag den här.
S. 173 r. 6 ff. nedan är det mycket oegentligt att
kalla i, på o. s. v. för "prepositioner" i t. ex. ett hus att
bo i, något att se på. Snarare äro bo i och se på här en
sorts sammansättningar, semologiskt likvärdiga med bebo
och åse.
S. 174 r. 9. Att i en tunna råg kalla råg för
"parti-tiv apposition" till tunna (så ock s. 35 r. 8 nedan) synes
mig — frånsedt den olyckliga användningen af termen
apposition (jfr min anmärkning till s. 34) — förfeladt.
Det förefaller mig nämligen uppenbart (och förf. har
känt detsamma s. 36 r. 1—2), att en tunna numera är
bestämning till råg, icke tvärtom. Det är nämligen icke
fråga om ett visst slags tunna, utan om ett visst
kvantum råg; jfr mycket råg, litet råg, tre tunnor råg o. s. v.
S. 179, 3. Att hänföra ty och för till de
samordnande konjunktionerna, men synonymerna emedan och
eftersom till de underordnande finner jag i likhet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
