Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Epiteton ornans hos Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
RUBEN G-.SON BERG.
det gäller bilder, liknelser eller öfver hufvud omtalade
föremål. Något särtecknande kommer inte heller där
ifråga; han målar inte taflor. Det mest för att inte säga
enda realistiska han har äro de föga märkliga uttrycken:
’en mossklädd sten’, 25, ’lummigt trä’, 105, ’blommig lind’,
5, 71, ’stormig höst’, 119, och det bildliga ’dystra
sunnan-skyn’, 92. — Hvarken till åskådning eller symbol hade
Vitalis behof af lefvande eller döda ting.
En lätt isärhållen grupp, som kan tjäna till bevis
härför, är färgadjektiverna. Samtliga synnerligen njuggt
använda, äro de aldrig nyttjade i en djärf bild. Oftast
förekommande äro blå och grön, hvardera ett tjugutal
gånger, medan de öfriga hittas enstaka. Blå är
bestänf-ningsord till öga, himmel, luft — ytterst alldagliga
förbindelser, föga skiftade inbördes; ljusblå, fjärrblå1
(’fjerr-blå sagoland’, 31) och silfblå (?, ’lilla silfblå kalken’, om
violen, 88; i en öfversättning från italienaren Zappi, som
äfven lockat Nicander till tolkning, se Saml. Dikt. II:
208) äro de enda färgskiftningar Vitalis anger i sin nästan
antikt färgfattiga dikt2. Grön är särskildt ofta
bestämningsord till jord (’den gröna jorden’, 17, 34, 61) och har
alltid afseende på växtlig grönska3; en ovanlig ord
förbindelse är det nyromantiska uttrycket om våren: ’naturens
stora, gröna sabbat’. Hvit gäller blommor och dufvor,
grå tilläggs berg, moln och vatten samt en gång i
liknelse: ’de gråa minnen’. Gul förekommer en gång om
höstlöf: ’uti gula hviflar från trän’; röd finns endast i
en ungdomsvers om jungfruläppar och i uttrycket: ’röd4
1 återgår till sådana uttryck som \ir blåa fjerran sågs Aurora’.
Atterbom i Erotikon. Ordet brukas ännu, t. d. af Per Hallström.
2 Likväl *snöhvit dufva’ 95.
3 "träden med de gröna tungor" återgår väl närmast till
Atterboms "Tala ej träden, som bröder, till oss, med grönskande tungor
Phosphoros I: 97.
4 Obs. attraktionen, som ej är enstaka hos Vitalis. En annan
är: "Slamret utaf mortlar, Grytor, pannor, stekspett Äro för hans öra
Sferers harmoni" (196).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
