Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Epiteton ornans hos Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
RUBEN G-.SON BERG.
Den andra gruppen. Himmelsk var visserligen redan
på Vitalis tid ett världsligt förtjusningsord, men har hos
Vitalis liksom hos nyromantikerna vanligen religiöst
stämningsvärde: ’det himmelska och sköna ljuset’, 40, ’en
himmelsk rodnad höljer kinden’, 91. En gång finns ’den
himmelburna1 sången’, 21 — ifrån år 1820. Säll finns
tre gånger: ’sälla läppar’, 78, ’sälla hjerta’ och ’sälla
teckningar’, 72 — städse med betydelsen af kärlekslycka.
Salig, ett af nyromantikerna mycket älskadt ord, nyttjar
Vitalis flitigt: ’salig2 smärta’, 105, ’salig dröm’, ’salig ro’,
’salig älskogsstjerna’, 130. Helig, också nyromantiskt,
förekommer lika ofta: ’en helig bön’, ’helig längtan’, ’den
helga Pinden’, ’ljusets helga skönhet’, ’kärlekens heliga
brand’. Äfven from tillhörde romantikernas stående
ordförråd och brukas af Vitalis på öfligt sätt dels om ett
gudahängifvet sinnelag, dels äfven i betydelsen oskyldig:
’fromt begär’, 123, dels i liknelser ’fromma stjernelågor’, 5.
Den tredje gruppen. Först och främst några
ad-jektiver, som gälla ting och naturord och icke innehålla
någon subjektiv känslostämning, nämligen ljus, varm, ung
och frisk. ’Diktens ljusa länder’, 3, "sångens ljusa, sköna
himmelrike’, 3, ’segerns ljusa sköt’, 50, ’min längtans
ljusa sfer’, 115; ’mitt unga, rena, varma hjerta’, 13, ’mitt
bröst, det varma, unga’, 6; ’de friska, gröna fälten’, 37,
’de friska färgerna’, 42, ’friska läppar’, 78, ’den friska
blomstersängen’, 6. Af dessa synes frisk vara minst
ac-centueradt; dess motsats, sjuk, har jag inte hittat hos
Vitalis, hvaremot både mörk och kall (’lifvets kalla ö?, 49)
nyttjas med känslobetoningen fientlig, hemsk. Varm får
tänkas betyda något mer än ljum, men aldrig = het; Vi-
1 Hos Atterbom (i Erotikon), Hedborn, Stagnelius m. fi. finns
himlaburen. Himmel- som kompositiv finns stundom ännu:
himmel-famnande (se Tamm, Sammans. subst. 45) och himmelspeg lande,
Levertin, Svenska Gestalter 40.
2 ’Salig smärtaC äfven hos Atterbom i "Mina önskningar"; *salig
plåga" hos densamme i "Lidner".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
