Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Epiteton ornans hos Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
RUBEN G-.SON BERG.
typexempel för jag utan ringaste tvekan till en nästan
fosforistisk nyromantisk stilart; det är ganska få drag
däri, som ens synas mig möjliga inom tegnérismen. Och
de afgjorda likheterna mellan ett flertal af Vitalis här
ofvan anförda uttryck och Atterboms med flera
nyromantikers maner — t. d. gröna tungor, fromt begär,
engel-skön, ja själfva uttrycket Tegnérisk lyftning — medge
inte uppställandet af någon annan skillnad mellan Vitalis
stil och den allmänt nyromantiska än en rent personlig.
De höra tillsammans under samma hufvudgrupp, och
särskildt måste Atterboms stilinflytande på Vitalis skattas
mycket högt — ehuru detta förut ej framhållits1. Öfver
hufvud har man ej gjort detta atterbomska stilvälde
rättvisa; sålunda saknas han totalt i Noreens uppräkning
af de stilistiskt viktigaste af de nysvenska författarna i
"Vårt språk" — något som ur alla synpunkter torde
vara en stor orättvisa.
Den utveckling Vitalis stil genomgår — under hätsk
personlig fejd med några nyromantiker — erbjuder för
öfrigt i det stora hela vissa likheter med Atterboms.
Liksom denne aflägsnar han det exotiska och praktfulla,
medan det andligt genomlysande göres allt starkare.
Ljunggren har rätt, då han säger (a. a. sid. 137): "Med
sitt disharmoniska inre, sina sjelfmordstankar, sin i vissa
fall öfverspända idealitet var Vitalis, trots sin kärlek till
antiken (? — hade inte Hammarsköld, Palmblad och
Atterbom kärlek till antiken lika starkt som trots någon?),
en afgjordt romantisk natur", ehuru man naturligtvis inte
i likhet med Ljunggren får se likhet med romantiken
endast i de fel och brister, som vidlådde Vitalis. Denna
"romantiska natur" och det lättbegripliga beroendet af
ett sådant religiöst och estetiskt språk som Atterboms
förklara stilfrändskapen. Den sträcker sig ju inte till
ett och allt. Det fåtoniga, det abstrakta, det ej till bild
1 några uttryck af Palmblad i en recension oberäknade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
