Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Ur Almquists “Om svenska rim“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ROBEN G-.60N BERG.
för rimverser, då man vill utmärka taktantalet i ett
versslag. Jag för min del säger nästan hellre Entaktsvers,
Tvåtaktsvers, Tretaktsvers, Fyrataktsvers o. s. v. såsom
begripligast och minst underkastade (!) missförstånd. —
I stället för Taktantalet, kan man ock, såsom man ganska
ofta gjort, taga Stafvelsernas antal till indelningsgrund;
då man naturligtvis har a) Enstafviga, b) Tvåstafviga,
c) Trestafviga . . . versrader. Detta hänföres lätt till
Taktantalsberäkningen, men får icke förblandas därmed.
Så är t. ex. den hos oss brukliga Alexandrinen en vers
af sex takter (en Sextakters), men af dels tolf, dels
tretton stafvelser. Att förklara allt detta särskildt, skulle nu,
i dessa grunddrag, ej vara på sin plats. Jag anmärker
blott på sidan att man ej får förblanda den grekiska
benämningen Metron hvarken med det latinska Pes, eller
med det uttryck Takt, jag använde. Ett metron
sammanfaller till begreppet härmed blott då frågan är om
anapestiska, daktyliska och spondeisk(!) metrer; men då de
äro iambiska, trochaiska och alla dessa som af grekerna
endast räknades för halfmetrer, gå två Pedes eller Takter
på ett Metron. Så kalla latinarne Senarius en vers som
svarar mot grekernas trimeter."
(Indelningsgrunden kan vidare vara:)
"3. Takternas slag i hvarje Versrad. Dessa slag
uppkomma af de stafvelsers olika tonvigt (kort eller
lång —) samt antal, som befinna sig i hvarje takt.
Således kan, på denna grund, en takt vara:
a) enstafvig; och dess stafvelse: 1) kort En
sådan förekommer stundom i början af en versrad, under
namn af Upptakt (Anakrusis), eller vid slutet, såsom sista
takten i en katalektisk vers, då alla de takter, hvaraf
versrader reguliert bestå, afgått, men likväl en sådan
Eftertakt-stafvelse tillkommer vid ändan. — 2) lång (—).
En takt, bestående af blott en enda stafvelse, och denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
