Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Rosengren, Erik. Huru d:r Meyer “följer fysikaliska företeelser i deras sammanhang“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU D:R MEYER FÖLJER FYSIKALISKA FÖRETEELSER ETC. 243
musikaliska accenten, som vid ömvändning förblir sig lik,
fattar en stafvelse såsom dynamiskt betonad i lexikaliskt
uttal, så måtte han väl i all världen också därmed fatta denna
stafvelse såsom dynamiskt betonad.
Sid. 56—59. D:r M:s nya experiment äro icke ett
spår lyckligare än hans förra. Jag hade icke beskrifvit
mina subjektiva experiment för att framlocka nya subjektiva
experiment, som voro lika blottställda för inkast. Men när
d:r M. företog sig att göra efter några af mina experiment,
så är det betecknande, att han just valde den serie, som
från hans ståndpunkt måste blifva otillförlitligast. Den serie
han valt — D — har den svagheten, att man gärna vill
höja tonen jämte styrkan eller, som d:r M. själf erkänner,
det "finnes en naturlig tendens till att låta tonen stiga på
den starkare uttalade stafvelsen". När jag påstått, att det
är ton stigningen, som af d:r M. fattats som dynamisk
accent, är det iöga lyckligt att i striden mot mig välja just
den serie, i hvilken han har fördel af att gifva efter för en
naturlig tendens till tonhöjning. Ju mindre han är i stånd
att skydda sig mot denna feltendens, desto mera talar
experimentet mot mig. Helt annorlunda var förhållandet för
mig. Ju mer jag gaf efter för den naturliga tendensen,
desto mer var tonhöjningen egnad att draga
uppmärksamheten till sig och förhindra att kvantiteten fattades som
dynamisk accent. Jag hade största fördelen af den största
korrekthet och ett fel, som icke ändrade uppfattningen, blott
så mycket mer bekräftade kvantitetens betydelse.
Trots allt förhåller det sig så, att de mest
kontrasterande serierna hos d:r M., t. ex. E. H. från Falun å ena
sidan och å andra sidan G. F. från London, tala för att det
är olika moment, som blifvit bestämmande för deras
accentförnimmelse. Att det för den förre är kvantiteten, lider
intet tvifvel. Att det för engelsmannen är ljudstyrkan
(ljudets fysikaliska intensitet) som i språket bestämmer
accentförnimmelsen, framgår icke af d:r M:s experiment. l:o) är
icke möjligheten af en ringa tonglidning helt och hållet
utesluten och med kännedom af örats ytterliga känslighet för
tonskillnader (0,2 vibration i sek.) och i synnerhet
tonglidningar måste en ringa glidning blifva bestämmande för den,
som bestämmes af tonalitet; 2:o) äfven om all tonglidning
vore absolut bannlyst, så är det möjligt, att styrkan, om den
annars är märkbar, allenast vikarierar för tonstigning. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
