Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Lidén, Evald. Nsv. gök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N8V. wGÖKa.
99
Efter allt detta må det vara tillåtet att förmoda, att
kaffegökens namn syftar på dess ursprungliga uppgift att vara
en ’fågel sup’ eller ’dårklunk’ mot gökens förhäxelse. Att
just brännvin, med eller utan kaffe, kommit särskildt i bruk
för detta ändamål, beror säkerligen därpå, att morgonsupen
enligt gammal åskådning därjämte var en ’panacé’ mot
allehanda krämpor1, utom det att den naturligtvis gällde som en
behaglig ’morgonväckare’ eller med ett engelskt namn
’eye-opener’.
Att vi härmed verkligen äro ’gökens’ ursprung på
spåren, ’ därom förvissar oss ett ställe hos ingen mindre än Carl
v. Linné. I en högst märklig nykterhetsskrift af honom,
"Anmärkningar om Brännwin", införd i "Almanach För
Skott-Åhret 1748. Til Stockholms Horizont. Uträknad af Olav.
Petr. Hj orter" (tryckt i Västerås) lyder en passus: "... andre
hafwa för manér, at på karla«sätt taga kron«supar, på
fastande maga, eller för göken." Här befinna vi oss
tydligen midt i den ursprungliga föreställningskretsen: supen
tages på fastande måge för göken, d. v. s. till skydd mot
göken, mot den ’dårande’ verkan af gökgället 2.
Namnet gök är således en förkortning af en sup för
göken. Ursprungligen är det helt enkelt en oblandad sup, "en
klar". Kaffet, också det en högt skattad morgondryck (jfr
morgonkaffe, kaffe på sängen), har sedan kommit till; i den
tidiga göktimman har den sträfva, karlaktiga ’kronsupen för
göken’, hvarom Linné vet att berätta, och den milda kvinn-
träffas den i Tyskland och Frankrike, se Mannhardt i Wolfs Zeitschr.
f. deutsche Mythol. III: 244, 402.
1 "En god sup efter uppstigningen ur sängen för den
slemfulla magans ränsande" (1754) var allmänt bruklig, se Sylwan Från
stångpiskans dagar, s. 169. I en "Kogebog, p ren te t i Kjøbenhaffn,
Aar 1625" heter det: MHvo idelig om Morgenen drikker lidt
Brænde-vin, da dør hvad Orme der er om Hjærtet, Lunger og Leveren", se
Hj. Falk Kulturminder i Ord (Kristiania 1900), s. 61 f.
2 Prep. för har samma betydelse som i ’korsa sig för spöken,
äta lakrits för hosta’ o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
