Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLEKTIV MED PLURALIS.
77
Hans folk sov. Han ropade till dem (Selma Lagerlöf).
Hon kunde säga folk, vad som skulle komma att hända dem
(Selma Lagerlöf).
Domarna voro församlade för att hjälpa folk till rätta med
deras tvister (Selma Lagerlöf).
Han medgav, att folket där var litet besynnerligt, men tillade,
att man aldrig hade hört något ont om dem (August Strindberg).
Eftersom det hörde till hans uppdrag att lära känna folkets
tänkesätt, lugnade han lätt nog sina samvetsbetänkligheter över att
snoka i deras hemligheter (August Strindberg).
Som folket ej hade fått ut sin lön, hade de allesammans gått
sin väg (August Strindberg).
Lasse sammankallade allt folket. Därpå framställde han för
dem (August Strindberg).
Folket trodde icke längre på honom, och de behövde icke
längre Lasses eldstenar (August Strindberg).
Folket skonar honom ej, fastän de tro (August Strindberg).
Under det folket var i krig, kunde de icke arbeta (August
Strindberg).
Nu hade folk samlats i kyrkan, och bland dem syntes general
Pecklin (August Strindberg).
Han var van att då han rekvirerade sitt folk, de på minuten
voro på platsen (August Strindberg).
Han lockade ur folk deras hemligheter (August Strindberg).
Folket hade samlats i köket och Gusten med dem (August
Strindberg).
Att byta tankar med folket tjänade ingenting till, ty de hade
inga att ge i stället (Per Hallström).
Stenarna har folket släpat hit; de ha lagt. dem på varann
(Per Hallström).
Folket väcktes av ett dån. De stirrade genom fönstren (Per
Hallström).
Där gick mycket folk. En del av dem sades icke arbeta alls
(Per Hallström).
Folket såg på, men de tänkte ingenting (Per Hallström).
Ur skogen kom det omsider folk fram, de sågo så den fallne
tjuren (Per Hallström).
Sägner äro icke ordrika i folkets mun, det är liksom mot deras
vilja de bli kvar (Per Hallström).
Som där kom folk in, befallde han dem att taga lansar (Per
Hallström).
Äntligen böjde sig folket i ödmjukhet under Herrens gissel,
men mörksens furste göt skräck i deras blod (Axel Lundegård).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
