- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
154

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

OLOF ÖSTERGREN.

Musikens klang med gälla flöjters pipning
och galna stråkars vällustlånga drag

ib. 63.

Då förhäxningens
makt får dö,
fjunbeväæningen
skall du strö

ib. 16 (Svanjungfrun).

Nu vill min Psyche smärtad gå till skriftning
i stilla tempel, där vår längtan bor,
att snyfta ut, fördold i ljusa flor,
från törnens styng och vallmobloms förgiftning: —

ib. 50.

Särskilt det sista exemplet visar att frågorna, så ställda,
ej äro så lätt lösta. Det kan finnas sätt att anpassa även
dylika ordskapelser. Men som allmänt omdöme om Agrells
språkbehandling i denna sista samling (de övriga känner jag
ej tillräckligt) måste sägas, att han icke är lycklig i
anpassningen av sina nyskapelser. De bilda alltför ofta
uppseendeväckande rim. Det blir samma störande, häftiga intryck,
samma intryck av vårdslöshet som man får genom
Beatrice-rimmet i den eljest vackra lilla diktkransen "I Tatralandet",
vilken verkligen förtjänat att avslutas på ett bättre sätt.

Men jag återgår till Cederschiöld. Den substantiverade
infinitiven medtas blott i förbigående i inledningen; dess
sub-stantivering är i svenskan icke långt hunnen, och förf. tror
icke, att vårt språk strävar mot en utvidgning av dess
brukbarhet. Vid utförandet av skillnaderna mellan infinitiven och
verbalabstrakterna säger förf. biand annat, att vid de ’löst’
1. ’oäkta’ sammansatta verben "inf. kan liksom de finita
formerna skilja prefixet från verbet, substantivet däremot
fasthåller alltid prefixet". Detta ’alltid’ är ej fullt riktigt,
ty undantagsvis förekommer även här särskiljning. Jfr t. e.
’hemlängtan’ med ’längtan hem’, ’ett rusande åstad’ (där
hopfogning väl knappast kan tänkas), ’kallelse tillbaka’ 1. Vid
nedgåendet från’ med ’vid gåendet ned från’ o. s. v. Det

j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free