Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
HERMAN GEIJER.*
säga rent lokal användning och spridning’). I ett annat
avseende karaktäristiskt för denna, i sin riktning ganska långt
drivna teori är ett yttrande i ’Vårt Språk’ Is. 97 not 2,
där Noreen gent emot Lyttkens-Wulffs med hänsyn till
uttalsskiftningarna inom riksspråket gjorda indelning av landet
i olika uttalsområden, såsom sin uppfattning bl. a. framhåller,
att ’än det ena, än det andra uttalet utgör en avvikelse från
det såsom norm mer eller mindre erkända, ej en lika
berättigad variant’. Härmed utsäges, att det endast är denna ’norm’,
som betraktas som riksspråk i egentlig mening. Fattat på
dylikt sätt, får riksspråket en abstrakt och exklusiv karaktär,
som även framträder i den minutiösa bestämningen av
riksspråkets ljud. Med denna åskådning är också förenad en till
synes obegränsad tilltro till riksspråksnormens förmåga att
’mer och mer’ utplåna de ’dialektala färgningar’, som ännu
göra sig så starkt gällande, att ingen svensks riksspråksuttal
anses kunna fri tagas därifrån (ib. s. 94). Som en
framtidsutsikt skildras likväl, hurusom ’även differenserna i avseende
på tonfallen, i fråga om vilka knappast ännu någon
riksspråksnorm uppställts, än mindre erkänts’, komma att utjämnas, om
än ’sist och med största svårighet’.
I överensstämmelse med denna uppfattning av
riksspråket står även den transformeringsprincip, som i
Ortnamns-kommitténs arbetsplan teoretiskt uppställts som en vägledande
synpunkt för behandlingen av dialektala ortnamn och som
innerst sammanfaller med den synpunkt, som i allmänhet är
rådande vid sådan transkription, som dialektord bruka undergå
för lexikaliska och grammatiska ändamål. Denna karaktär
hos transformeringsprincipen framgår visserligen ej otvetydigt
av de i kommitténs arbetsplan använda ordalagen, då
transformeringen säges innebära, ’att dialektens ljud utbytes mot
dem, som därmed korrespondera i riksspråket’. Kommitténs
praxis visar emellertid, att dylik konstruerande transkription
åsyftas eller åtminstone, att de anförda orden äro avsedda att
ge rum även åt en sådan tolkning. Redan i arbetsplanen
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>