Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD. 22&
gånger, dels hos Mark Stern, Det röda inslaget ss. 73, 254,
dels i Ellen Rydings översättning ("från engelskan"!) av
Car-lyle’s Sartor Resartus, s. 72.
Några adverbiala uttryck av dansk-norsk härkomst
äro följande:
Riktigt nog i betydelsen visserligen, användes av K. G.
Ossian-Nilsson: MNu ligger berget, riktigt nog, i norr" (St.
Dagbl. 28 juni 1908 s. 3). Återgår på danska
konstruktioner med riktig nok. Likaså användningen av visstnog hos
Per Hallström, Skogslandet s. 113: "han drar blott hem,
visstnog hos trollen", da. no. vistnok.
I sammanställningen drivande våt (Per Hallström, De
fyra elementerna s. 123) tycks förstärkningsadverbet vara
lånat från den da no. förbindelsen drivende våd. — Åtminstone
har jag i svenska ordböcker ej funnit något liknande ord,
annat än hos Rietz i förbindelsen drivane vit eller snödrivane
vit (Medelpad), vilken tydligen innehåller ett annat ord.
Stam-ordet driva finns visserligen (= duggregna) i finländska
dialekter, men tyckes ej på svenskt språkområde ha givit
upphov till några förstärkande sammanställningar.
Den förstärkande tavtologiska sammanställningen innerst
inne (= i sitt allra innersta), som numera är vanlig nog, är
också, efter vad jag vill tro, ett da. no. lån. Jfr da. no. yderst
ade = sv. längst ute.
De nya verbala lånorden från da. no. äro få och
uppträda endast i helt enstaka belägg. I min uppsats anförde*
glippa och hulka i helt isolerade exempel. Det senare
användes i tydligt ljudmålande avsikt av Strindberg. Så använder
han också rissla ("en dusch af risslande bäcken", Ordalek
och småkonst s. 47), vid vars tillkomst det da. no. riste
sannolikt har spelat med. Visserligen kan ordet apriori tänkas
vara fritt uppkommet genom ]judsymbolisk vokalvariation ur
rassla; jfr tissla och tassla. Men användningen (just om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
