- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nionde årgången. 1909 /
125

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLURALIS VID KONJUNKTIONSSAMMANBUNDNA SUBJEKT. 125

Varken hans motiv eller hans form och färg äga något av den
fina och utsökta musik, som fyller sinnet med trolsk skönhet (O.
Levertin).

Både hedniska askurnor, små kristna kors och rostiga spikar
efter likkistor ha blivit upptagna ur de gamla gravarna (V. v.
Heidenstam).

Inga tält eller riskojor funnos där (V. v. Heidenstam).

Kantilenor eller andra enklare sånger voro förspel till
Rolands-sången (J. Vising).

Icke blott heliga ting utan de alldagligaste antogo former,
vilka–- (C. R. Nyblom).

Så karg jordmån, att där varken kan spira blad eller
blommor (O. Levertin).

Däribland finnes icke blott det majestätiska lejonet och den
tjusande tigern men också de smutsiga aporna (O. Levertin).

Äkta äro såväl de fallande diftongerna i ty. haus–— som

de stigande i fra. roi — — — (Ad. Noreen).

Efter några dagar höllo varken de eller smålänningarna längre
ut med att stanna (V. v. Heidenstam).

Vanligen hava varken blommor eller frukter samma färg som
sin omgivning (C. R. Nyblom).

Då äro medräknade ej endast biträden utan också fruar, barn
och tjänstefolk (O. Levertin).

Under 1600-talets lopp ha icke blott de i folksagans naiva
form uppfattade novellistiska stoffen utan även den konstnärligt
medvetna romanen och novellen på allvar nått Sverige (Fr. Böök).

Eljest äro icke blott namngivningen och den yttre fabeln
besläktade med Swifts verk utan även tonen och uppfattningen
väsentligen likartad (Fr. Böök).

Ser man bort från Bööks inkonsekvens i det sist
anförda exemplet, där han låter predikatsfyllnaden först gå i
pluralis och därpå i singularis, så uppträda här predikat och
predikatsfyllnad, vare sig ordföljden är rak eller omvänd,
nästan utan undantag i pluralis, såsom också Sundén och
Bråte äska. Förmodligen vill Beckman ej låta detta fall
komma under sin regel, eller också pressar han här sitt
"vanligen".

n. Predikat (predikatsfyllnad eller annan bestämning)
vid två eller flera subjekt i singularis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1909/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free