- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nionde årgången. 1909 /
134

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

J. E. HYLÉN.

Likasom plural t predikat vid detta fall stöter vår
språkkänsla, så känna vi oss ej tilltalade av pluralis vid singulara
subjekt, samordnade genom disjunktiv konjunktion, ty just
genom själva särskiljandet ledos tanken så helt på det ena
eller andra subjektet, att predikatet osökt går i singularis.
Man bör nämligen, tyckes mig, i dylika fall aldrig tänka på
någon subjektens samverkan, som väl föresvävat en och annan
av de anförda författarne och t. o. m. godtagits som svenskt
språkbruk uti Brates grammatik, där (s. 132) eller uppföres
också som kopulativ konjunktion. Då emellertid ett sådant
språkbruk ännu ej inom någon stilart fått hemortsrätt och
det för övrigt i och för språkets utveckling ingalunda är
av behovet påkallat utan snarare skulle medföra oreda, synes
man. mig böra strängt fasthålla vid disjunktionen och
följaktligen vid sådana fall fordra singularis. Detta vårt
krav-står också i god samklang med språkbruket, sådant det tager
sig uttryck hos våra författare. Visserligen är det ej så få
fall, vi anfört med bestämningen i pluralis, men vid en
jämförelse mellan dess singular- och pluralfrekvens, kommer
singularis i en så överväldigande majoritet, att vi ej kunna tänka på
möjligheten av pluralis som segrare, helst som den har den
allmänna strömriktningen mot sig. Understundom svarar eller
mot d. v. s., och då är det alldeles omöjligt att sätta pluralis.

Det ondas princip eller Satan är icke något dumhuvud (Ernst
Ahlgren).

Accessit eller silvermedaljen gavs åt kopisten Palin ^G.
Ljunggren).

Taktmässighet eller rytm kan uppdriva människors
muskelarbete (G. Cederschiöld).

Predikativet eller predikatsfyllnaden har olika
bestämningsbetoning (F. W. Lindvall).

Såsom vid de disjunktiva så blir ock förhållandet vid
en adversativ konjunktion, där motsättningen frambringar
samma resultat, och våra författares språkbruk konstaterar
också med kraft och styrka i dylika fall singularens härskar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1909/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free