Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
AXEL KOCK.
man sig således av akc. 2. Ehuru lekalmen använder akc.
1, kan man pä enahanda sätt f& höra en sats som: unej,
ingalunda leka-men utan leka2mensu etc. Vid dylikt uttal få
ske2nety leka*men etc. dessutom gärna semifortis p& ultima.
Låt oss då tänka oss, huru det gick till i våra gamla
skolor att plugga in de latinska böjningsmönstren. Med färlan
i ena handen och mod don latinska grammatiken i den andra
föredrog magistern för de små nybegynnarna i latin den
sedan så välkända serien arnö, amasf a mat, amamus, amatis.
amant. För att plugga in denna läxa använde han emellertid
icke blott färlan, utan också akcentueringen. I latinska ord
ügger ju fortis aldrig längre tillbaka från slutet än på
antepenultima. Denna regel var lätt att få eleverna att vid det
latinska uttalet följa. Svårigheten vid placeringen av fortis
låg egentligen däri: när skall den i flerstaviga ord ligga på
penultima och när på antepenultima?
Som bekant bruka vi svenskar i regeln akc. 1 vid
uttalet av ord från främmande språk. Detta kan till god del
sägas vara fallet även vid uttalet av latin. Helt naturligt
uttalade därför läraren sitt arnö, amas, amat och även amant med
akc. 1. När han vid böjningen kom till amamus, fanns det
emellertid för de oerfarna eleverna en svårighet, som
behövde på ett särskilt sätt framhållas, nämligen
akcentflytt-ningon. Det gällde att få gossarna att i serien ämo, amas.
ärnat, amamus, amatis lägga fortis på andra stavelsen av
amamus, amatis, och icke längre på den första (såsom i
ämo etc.). För att markera denna akcentflyttni ng (denna
svårighet) uttalade läraren därför ama2musy ama2tis med akc.
2, ungefär liksom man ännu kan få höra uttalet ske2netf när
ordets form särskilt skarpt skall framhållas i motsats till
sken, och uttalet leka2men, om ordet skall särskilt skarpt
framhållas i motsats till lekamens osv.
Akc. 2 i ama2musy amaHis, var således från början så
att säga pedagogiskt-emfatisk, men följden var, att dessa
former inlärdes med akc. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
