Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apropå ett "felrim11 hos Runeberg.
I sina anteckningar om Runebergs språkbruk, i
Pedagogisk tidskrift årg. 1900, anmärker Ruben G:son Berg på tal
om rimmen (s. 73), att "ett af Runeberg synnerligt älskadt
felrim är ljuf—(än)nu 1. duu; och han styrker sitt påstående
med en hänvisning till icke mindre än nitton ställen hos R.,
där detta rimfel förekommer. Det mest kända är väl det
bekanta versparet i "Den femte julia
Och denna dag, säg anar du
Hur den kan vara mig så ljuf
Den omständigheten att Runeberg, en mästare även i
avseende å formen, rentav tyckes "älska" ett för det svenska
örat så stötande rim, ger ju anledning att misstänka en
egenhet i skaldens uttal. Härpå har hans granskare emellertid
— efter vad det vill synas — icke kommit att tänka;
åtminstone nämner han ej ljuv—ännu bland de specifikt
finländska rimmen hos Runeberg: dold—våld, det—ett, o. s. v.1
Då jag hör till antalet av de finländare, vilkas uttal
låter du—ljuv framstå som ett i det närmaste fullgott rim, har
det intresserat mig att lämna en liten utredning i saken.
Lundell har i uppsatsen "Hvad vi värkligen säga" (Språk
o. Stil 1901) påpekat, huruledes [i högsvenskan] de slutna
vokalerna i, y, u, o uti långt utljud före paus, ävensom framför vokal
(i ny stavelse), efterföljas av homorgan frikativa, j resp. 6
1 Rimmet ljuv—ännu omnämnes, likaså utan närmare förklaring,
jämväl av Hj. Appelqvist i Sv. Litt.-sällsk:s i Finl. Förhandl. och
upps. 12, s. 121, samt av Söderhjelm, ibid. 13, s. 42.
Språk och Stil. X. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
