- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tionde årgången. 1910 /
206

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

K. F. SUNDÉN.

dikatet, så att alla de predikationella kategorier som från
dessa senares synpunkt kunna urskiljas även gälla för den
predikationella analysen ur psykologisk synpunkt. Men å
andra sidan händer det ofta att det psykologiska subjektet
och predikatet icke äro identiska med motsvarande
grammatiska eller logiska membra. Därvid representerar den
psykologiska analysens resultat alltid satsens verkliga innebörd.
De predikationella kategorier som då framgå av denna
analys äro emellertid icke av en annan art än de kategorier
som från den grammatiska (logiska) analysens synpunkt kunna
uppställas för icke-konverterade satser. Särskilt är att märka
att de då synas vara mycket begränsade till antalet.

En avvikelse mellan den psykologiska analysen och den
grammatiska (logiska) kan förekomma utan att den är
markerad genom en speciell exspiratorisk accent. Den
predikationella analysen från psykologisk synpunkt synes då
resultera i en giltighetspredikation, i en identitetspredikation eller
ock i en attributionspredikation. Men vad vi här vilja
särskilt diskutera är det fall då den psykologiska analysens
avvikelse från den grammatiska (logiska) är angiven genom
en speciell betoning av ett ord. Detta utmärkes därigenom
såsom det psykologiska predikatet, varvid satsens övriga
betydelseinnehåll blir psykologiskt subjekt. I detta fall ger den
predikationella analysen från psykologisk synpunkt
oföränder-ligen till resultat antingen en giltighetspredikation eller
en identitetspredikation. Den förra predikationsarten
kan föreligga endast i det fall att predikats verbet betonas.
Tag exempelvis en sats sådan som Karl äger boken. Om vi
betona det grammatiska subjektet (= Karl) och sålunda
förvandla det till det psykologiska predikatet, så blir
innebörden: ’den person som äger boken är Karl (och ingen annan)’
= identitetspredikation. Betonas åter objektet (= boken) och
markeras såsom psykologiskt predikat, så blir
betydelseinnehållet: ’det som Karl äger är boken (och icke något annat)’
= identitetspredikation. Lägga vi slutligen den exspiratoriska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1910/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free