Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTERBOMS STROFFORMER.
273
Hvi blickar du så vänligt nedåt dalen?
Ee’n stormen tystnat; drömlik hviftar alen,
Vid aftonflugans surr i luftig dans:
En skogsbäck blott sitt svall mot fjället bryter;
Det helga haf, ur fjerran, sakta ryter —
Hvarefter ser ditt ögas milda glans?
8. Tvåfotig amflbrackisk vers.
Sång L. Ö. II: 406.
Hej lustigt! Med makar
Och vänner, det smakar
Att dansa i öcknen,
På korpsvarta fält!
Nu fälla ej töcknen
Sitt dimmiga tält!
I kylan vi svärma;
Med dag och med värma,
Med blommor och joller
Nu är det bestftlldt!
9. Tvàfotig amflbrackisk, i r. 5 och 10 fyrfotig vers.
Sång i L. Ö. I: 175.
Från morgonens rike,
Der strålarne randa
Med eviga rosor
Vår gryende himmel,
Vårt luftiga lif under doftiga tält;
Din syster och like,
Vår drottning Uganda,
Med helsningar sänder
Vårt hyllande hvimmel,
Att se, hur Felicias välde är sällt.
10. Blandad vers.
Slutet av Helsning till svenska allmänheten D II: 165.
Ädla skuggor, vördade fäder,
Sveriges skalder och siarmän!
Om ännu dess sällhet er gläder,
Tftnden skönhetens lif igen!
Kommen, att vårda dess helga gnista!
Skulle väl hjertat i döden brista, —
Glömma, hvad fordom dess kärlek drog?
Nej! det vidgas — att famna jorden;
Nej! det vidgas — att slå för Norden
Ännu högre, än här det slog.
Som de första orden visa, är Kellgrens bekanta sång i
"Gustaf Vasa" anknytningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
