Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJüllÖGON I BILDLIG ANVÄNDNING OM MÄNNISKOÖGON. 31
Hur frestande det än kunde vara, vill jag nu icke
ytterligare inkräkta på tidskriftens utrymme med någon
utförligare diskussion av ovanstående citatsamling, så mycket mer
som det nog torde vara lämpligast att dryfta djurögon bilderna
i samband med övriga fysionomiska djurbilder. F. ö. talar
citatsamlingen för sig själv. Den visar sålunda bl. a., att
om också djurögonbilderna i det hela ha gamla anor i vårt
litteraturspråk, de dock uppträda i större antal och i
synnerhet i större mångfald i de senaste decenniernas litteratur. Så
t. ex. har för de under denna senare tid ganska vanliga
’gris’-, ’fågel’- och ’fiskögonen’ icke anförts ett enda citat ur
den äldre litteraturen. Å andra sidan saknas emellertid icke
exempel varken på djurögonbilder, som förr synas ha använts
ungefär lika flitigt som i senare tid, t. ex. ’tjur’- och
’falkögon’, och icke heller på sådana, som i äldre tid synas ha
haft en allmännare användning än nu, t. ex. ’tiger’-, ’lo -,
’mullvads’- och ’örnögon’. Av citaten framgår vidare, vilka
av djurögonbilderna kunna anses höra till litteraturspråkets
allmänning — det göra i själva verket de flesta och en hel
del i ganska hög grad.
Även i avseende på de i undersökningen representerade
enskilda författarnas användande av dessa bilder har
citatsamlingen åtskilligt att förtälja. Att överhuvud
djurögonbilderna skulle vara mycket individuella kunde man ju på
förhand ta för givet, och detta bestyrkes och belyses också av
de anförda citaten — och även av frånvaron av citat från
undersökta författare. Bland nyare författare visa sig sålunda
t. ex. Berger, Öberg, Lundegård synnerligen rika på
ifrågavarande bilder, under det de t. ex. hos Selma Lagerlöf och
Levertin förekomma mycket sparsamt och t. ex. hos Anna
Wahlenberg och Geijerstam, d. v. s. i de böcker av dem jag
från denna synpunkt genomgått (resp. 5 och 6), icke alls.
Även i fråga om äldre författare låter sig en liknande
individuell olikhet konstatera. Så har jag t. ex. ej påträffat en
enda djurögonbild hos Fredr. Bremer och ytterst få, summa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
