Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HliMVANT OCH FRÄMMANDE I NOMINALBÖJNINGEN. 137
ordet pryd saknar obestämt neutrum, som skulle bli =
neutrum av prydd1.
Men ett adj. på -d, varmed man är föga förtrogen, kan
sakna obestämd neutr. även om denna form omöjligt skulle
kunna misstydas såsom bildad av ett annat (och bättre känt)
adjektiv (particip eller pronomen). I översättningar från
norskisländskan brukas stundom adjektivet frod. Men jag tror
inte, att man skulle våga skriva t. ex. "Det åldriga paret
(= en gubbe och hans gumma) var mycket frott". Ty
läsaren skulle helt visst studsa och behöva tänka efter, om
adjektivets grundform skulle vara fro> fröt, frott, frodd — eller
frod.
Härmed ha vi då kommit till ett slående exempel på
den olägenhet, som vidlåder en obestämd adjektivisk
neutralform på -tt. Vi ha funnit, att denna ändelse i neutrum kan
förutsätta fem olika grundformer, och att en lätt och säker
association med den rätta grundformen ej kan väntas, om
ej denna grundform tillhör den läsandes eller hörandes
vanligaste, närmast till hands liggande ordförråd 2. Redan den
föregående framställningen torde ha visat, att möjligheten att
bilda ett obest. neutr. på -tt blir mindre, i samma mån som
grundformen är ovanlig i språkbruket.
Till sist har jag gömt de tvåstaviga romanska
adjektiven på -d (efter starktonig vokal), ty dessa synas mig vara
i synnerligen hög grad belysande för den åtskillnad, språket
gör mellan det vanliga och det ovanliga.
Av de hithörande adjektiven är utan tvivel solid det
allmännast brukade. Och mycket riktigt får man också höra
t. ex. ett solitt hus, bolag etc. Stavad med -dt lär nog
neutralformen kunna uppvisas i skrift, inen knappast med -tt.
1 Jfr att rädcl i neutr. skulle sammanfalla med rätt. Av lån-
ordet fadd brukas väl ej gärna neutr. fatt, då man har de
vardagliga uttrycken "hur ä’ dä fatt V’ "Ä’ dä så fatt?" o. d.
3 Från fasta fraser såsom "vitt och brett"rött och vittu kunna
vi här bortse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
