Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
KUBEN GISON BERG.
till förevarande konstidéer troget hållit detta schema för
ögonen. Öfver de flesta här framställda ämnen, har jag i
Högtidstalet ägt tillfälle att förklara min mening: det är blott till
en snabb pröfning af de återstående, jag utbeder mig, M. H.,
Er uppmärksamhet.
"Theorieru, säger förf., "bilda af det gifna". Han
lärer mena konstens theorier, som falla i Skönhetslärans
prac-tiska område. Med den allmänna Skönhetstheorien, eller
Estetik i sin högsta bemärkelse, är förhållandet motsatt, d. ä.
hon gifver det som skall bildas, så vida gifva här betyder:
uppdaga för konstsnillets medvetande. Tänkom idéen af
Vet-tenskap: den måste ju, såsom sådan, för att vara sig och
ingen annan, vara inom sig sjelf fulländad såsom en cirkel,
hämta all kraft ur sig sjelf och vara lif skällan för de Yrken,
dem hon föreskrifver lagar. Men detta är relation mellan
Skönhetens lärande och Skönhetens bildande. Man skall
allmännare medgifva detta, ju mer en nalkande sann Estetik
blir afslöjad för vår syn.
Det är ett vanligt rop af tänkare och halftänkare, att
Theorier icke duga till något annat, än förvirra verlden med
skolastisk grubbel; att deras förnämsta värde är det af ett lekwerk,
hvarmed man fördrifver en från reellare göromål ledig timma:
att deremot praxis, praxis är hufvudsaken — emedan den är
så beskådlig och handgriplig. — Det är ungefär, som om man
sade: "Slottet är innan kort färdigt: men hvartill tjenar det
onyttiga drömmandet om byggnadssättet, och det ewiga
besväret med grundval och murar? Det är ju Slottet, som
var hufvudsaken?" Visserligen är praxis, om man, såsom
jag, dermed förstår realiserande af något Eivigt, i vår ändliga
verld hufvudsaken: hvem skulle icke sätta Iliaden öfver
Aristoteles’ Deduktioner af Epopöens natur? eller Göthes
skådespel öfver en Estetik af sjelfva Schelling? Men huru detta
realiserande skall tillgå är just knuten, som löses af
Theo-rien: hvilken ock, enligt hvad jag ofvanföre sades [!], från sin
högsta grad lämnar det Ewiga bildningsämnet. — Förgäfves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
