Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nybildade adjektiv (och adverb) hos Fröding.
Vid läsningen av Frödings dikter frapperas man av det
stora antal originella, sammansatta adjektiv — och adverb 1 —
som där möta. De flesta av dessa äro vad man kallar
språkliga nyskapelser. Sådana kunna, som Östergren uppvisat (i
Nord. Tidskr. 1905), vara av flera olika slag. Det intressanta
med Frödings nyskapelser är, att de nästan alla äro
sammansättningar av förut befintliga enkla, eller någon gång
sammansatta, ord. Mera sällan äro de bildade med någon
avlednings-ändelse t. ex. mjölgrötigt, älskogsaktig. En enstaka gång
uppträder bland dem ett dialektord, nämligen rasen, vilket Fröding
torde ha upptagit ur Fryksdalsmålet, där det finnes2. (I
denna undersökning ha Frödings på värmländskt landsmål
skrivna dikter av lättförståeliga skäl ej medtagits.)
De adjektiviska eller adverbiellt brukade ord hos Fröding,
som här betecknas som nya, äro sådana, som ej finnas
belagda i SAOB:s excerptsamling före Fröding8 och ej heller
äro upptagna i Dalins ordbok 1850—53. Även Rietz: Ordbok
öfver svenska allmogespråket samt Noreen (se nedan2) ha i
1 Adverben sammanföras här med adjektiven, eftersom även de
beteckna "hurudant något är", detta något må sedan av skalden ha
iklätts substantivisk, verbal eller annan form. Adverben anföras med
sin adverbiala form bibehållen.
2 Jfr Noreen: Ordbok öfver Fryksdalsmålet.
3 Trots den omfattning SAOB:s excerptsamling har, kan den av
naturliga skäl ej vara så fullständig, att ej ett eller annat av de ord.
som här medtagits som frödingska nybildningar, kan ha funnits förut.
— en reservation, som jag anser mig nödgad göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
