Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FÖRNAMNSSTUDIE
255
roll vid namn bildningen, och jag undrar verkligen storligen,
om den någonsin gjort det. Att enstaka fall finnas och
funnits, det är givet; ibland namnen från 1901—12 äro de
påtagliga exemplen bara fyra: en Snöfrid. efter Rydbergs dikt,
en Egmont som delvis innebär en anknytning till Goethes
drama, delvis åter erinrar om en syster till ättens stamfader,
vars make tillhörde ätten Egmont, Idea och Stella, som ha
sysselsättningen med Jakob Böhmes skrifter att tacka för
sina namn. Vidare vet jag fall, där litteraturen spelade in:
som då en gosse fick namnet Gunnar på grund av
sympatier för Gunnar i Rydbergs "Vapensmeden" — familjens
namngivning är nordisk, och dylika fall äro ju
ogenomskinliga. Jag är emellertid övertygad om att det är en rent
kolossal överskattning av litteraturens inflytande på detta
område, som gör sig gällande i Noreens "Något om våra
förnamn". När O. L. Cronstedt (d. 1845) kallade en son Karl Axel
Ramunder Starkodder Sigurd, då antar jag att den romantiska
litteraturen haft lott och del i namngivningen, men hur många
följde exemplet? Geijers barn fingo inte "götiska" namn och
det var nog inte heller fallet med flertalet av hans läsares.
Och framför allt: skaldernas förnamn bli lika litet som deras
hjältars eller hjältinnors populära: Esajas och Fritjof tillhöra
våra minst använda namn, och lika litet framträdande äro nu
Selma och Verner. Nej, det väsentligaste draget i
namngivningen, det som bestämmer mängden, de nittinio
hundradelarna, det är släkternas namnbruk och därför äro
förskjutningarna i det stora hela långsammare och mindre omformande
än man skulle vara böjd att tro
1 Om några av Noreens tolkningar har jag tvivelsmål. Någon
Tarras, som uppkallats efter Gogols roman "Tarras Bulba" känner
jag icke; alla mig bekanta härstamma p& mödernet från släkten
Tarras; den ende Brand jag sett är en Koskull, vars stamfar bar
detta namn och som antagligen kallats efter denne; Verter var i bruk
i Sverige före utkomsten av Goethes rouaan och har varit
släktförnamn här. "En väl sent lyckliggjord faders känslor är det väl, soin
sökt sig uttryck i det barocka Solange (ty. so länge, ’så länge’)", skri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
