Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187 GRAMMATIK OCH LOGIK
att erinra. Det skall gärna medgivas, att dylika kategorier måste
vara utomordentligt värdefulla. Huruvida de ha något med
logiken att skaffa, är däremot en annan sak. Vi nödgas alltså, om
vi vilja anse substantiv och adjektiv för logiska värden, låta dem
utgöra kategorier för någonting annat än för speciella och
generella begrepp. Att den ena kategorien verkligen är speciellare
än den andra, är alltså ingen grund till kategorierna utan tvärtom
något, som först får sin förklaring ur det syfte, dessa tjäna.
Nu kan det emellertid synas, som om vi företräda en
tämligen egendomlig ståndpunkt. Vi började med att visa.
att den åsikten, att substantivet var speciellare än adjektivet,
icke höll streck, och framdrogo sådana fall som triangel :
kvadratisk och djur : grisögd. Vi förklarade, att vare sig man
lägger innehåll eller omfång till grund för bestämmandet av
speciella och generella begrepp, kunde man i språket icke finna
någon avspegling av förhållandet mellan sådana. Nu däremot
ge vi ej blott Jespersen rätt i, att substantivet verkligen är
speciellare än adjektivet, utan påstå även, att så måste vara
förhållandet. Den motsägelse, vartill vi här gjort oss
skyldiga, är emellertid endast skenbar. Det står nämligen för
oss som en självklar sak, att en grammatisk kategori först
får sin förklaring ur sitt språkliga sammanhang. Kan det nu
uppvisas, att kategorien substantiv i sin förbindelse med
kategorien adjektiv är speciellare än den senare, är det fullt
berättigat att kalla substantiverna för speciellare än adjektiverna.
Därvid är emellertid den reservationen att göra, att det blott
är i sådana förbindelser av substantiv och adjektiv, vari det
senare är bestämmande, som substantivet är speciellare än
adjektivet. Skulle det däremot yppa sig fall, vari
substantivet är det bestämmande ledet, är det adjektivet, som har
den speciellare betydelsen. Så t. ex. i en mil lång, värd en
krona o. s. v. Vår ståndpunkt är alltså den, att vi anse det
möjligt att i språket påvisa en tendens att med skilda
kategorier utmärka bestämmande och bestämda led. Vidare anse
vi i likhet med Jespersen, att substantivet som oftast utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
