Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 JOHAN (1ÖTLIND
Maria
du sitter i dröm
på den vårgröna Ängen
under den ljusa björken,
där Jesusbarnet sover
i en vagga av vit näver,
och du ser
på den blåa himmelen
och de silverrena skyarna.
(Maria ur Sigurd Agrells Solitudo).
Jämför med denna dikt följande bit poetisk prosa av
Jakob Tegengren (ur Dikter, Helsingf. 1900):
Kom, Marianne, det är sommar i skogarna! Av all världens
helige gud är jorden kysst. Hans kyss var värme och liv, var eld
och tvingande kraft till alstring och nyfödelse. Se, som en älskande
kvinna har jorden underkastat sig, se, hur fager hon blivit, hur rik
och ung! O. s. v.
Om detta diktalster uppdelades t. ex. efter fraserna i
versrader, skulle det genast vara lika god vers som
ovanstående provbitar och alla övriga dikter inom den 3:dje gruppen.
Det intima sambandet mellan den poetiska prosan och
egentlig fri vers tyckes skalden emellanåt själv vara medveten om.
Vilhelm Ekelund skriver nämligen ibland en avdelning av en
dikt på fri vers och en annan på poetisk prosa, t. ex. Stum
sång (Melodier i skymning). Skillnaden mellan avdelningarna
formellt sett torde endast ligga i den typografiska olikheten.
De anförda exemplen på fri vers i högsta potens torde
vara tillräckliga. Materialet är mycket rikligt, särskilt bland
de yngsta diktarna. Nästan alla dikterna i Ekelunds Elegier
höra hit och många i andra samlingar som t. ex. Dithyramber
i aftonglans och Melodier i skymning.
Av det sagda framgår, att denna art av fri vers
rätteligen bör inrangeras i prosans genre, vilkens egenskaper den
besitter utan att äga det för den poetiska formen
grundläggande kännemärket. Uppdelningen av denna prosa i
"versrader" kan ju det oaktat ha sin uppgift: den underlättar
en riktig frasering och är således närmast att jämföra med
ett skiljetecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
