Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAtt SYNPUNKTER PÅ BEGREPPET 8LANG 171
ord än den andre; och detta dess mera i den m&n de äro
varandra fjärran och ha olika sysselsättningar. I konsekvens
härav kan man således tillämpa två betraktelsesätt på ämnet.
l:o kan man nämligen se studentspråket från de
talandes, dvs. studenternas egen synpunkt; och
2:o från de utanför denna intressegrupp ståendes sida.
Då slangen enligt Berg var att betrakta i förhållande
till "yrkesspråket" ungefär som den vardagliga stilen till den
högre inom riksspråket, måste studentslangen utgöra endast en
del av hela studentspråket. Men huru stor del och vilken kalla
vi med detta namn? Må vi då söka tillsvidare reda oss med
den Bergska definitionen, som tillämpad på detta fall skulle
lyda p& följande sätt:
Studentslang äro de avvikelser som studenterna medvetet
göra från sitt gängse språk.
Innan vi emellertid kunna göra någon användning av
densamma, fordras det klarhet om innebörden av uttrycket
’gängse språk’, något som är dess mera behövligt som det
tillåter två tolkningar, som var för sig ha sitt stora värde
för bedömandet av förevarande fråga. Man tänker sig
nämligen först, och det är säkerligen den mening som Berg själv
inlagt i sina ord, att därmed avsåges det språk som är det
vanliga bland den stora massan av Uppsalastudenter, och som
därför frambringas och uppfattas mera så att säga
automatiskt, den passiva eller negativa sidan av deras språk kanske
man också kunde säga. Men härvid iuställer sig en
svårighet.’ Huru skall man nämligen kunna avgöra, vad som är det
"vanliga" inom språket hos en kår på 2,300 studenter, där
så många intressen dominera, ocli dit de enskilda studenterna
samlats från så vitt skilda håll? Det är helt enkelt en
orimlighet. Ehuru det visserligen icke kan förnekas, att det finnes
mycket språkgöds som är gemensamt för alla studenterna,
visar det sig emellertid vid närmare beseende, att
studentspråket sönderfaller i smärre gruppspråk, som vart för sig
förete mer eller mindre olikartade anleten, och av vilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
