Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Feuk, Mathias. Frödings dikter Parken och Atlantis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖDINGS DIKT KR PARKEN OCH ATLANTIS
221
som en spegelblänk sjö, att nå, som B. uttryckt det, "den
fullkomliga drömmande ron utan begär och affekter". Parken
kan dock näppeligen sägas vara ett klart uttryck härför.
Hela diktens grundstämning är, som B. i sin uppsats förra
del hävdar, ånger och bikt. Sedda i detta ljus få åtskilliga
rader i dikten en något annan betydelse än att blott vara
"minnet av det förflutnas strider". Den rad bl. a. i de ovan
cit. fyra stroferna om Parken: "på vissnat livsmod faller
hoppets dagg", om vilken B. säger att den "i själva verket ej
klingar samman med den övriga nirvanastämningen", kan
därför ej heller så lätt borteskamoteras. — Jag vill härmed
ej på något sätt bestrida, att Parken innesluter en
nirvana-stämning, men jag anser, att dikten till sitt huvudmotiv är
en bikt, och en bikt, som ej i och med detsamma lyfter alla
samvetskval från diktarens hjärta. Han använder ju själv
om sin skuld uttrycket "det är en ting, som kräver lång
försoning", och slutraden "jag vill ha ljus, jag måste söka
klarhet" kan ej sägas "öppna perspektivet" ut mot någon
nir-vanaro. I Atlantis däremot kan den upphöjda intresselöshet,
som tar sig uttryck särskilt i de två sista stroferna, anses
vara en verklig genomförd nirvanastämning. — B:s tes om
den i detta avseende genomgående parallellismen mellan
dikterna kan jag således ej finna fullt riktig. Att emellertid en
likhet är förhanden mellan dikternas stämningsläge förnekar
jag ej.
Jag övergår till de två strofer i Atlantis, om vilkas
motiv B. säger, att det "icke tyckes ha någon klar
motsvarighet i Parken (ehuru det, som nedan skall visas, skymtar i
ett parti av dikten): det historiskt-sociala motivet, stroferna
om Atlantis undergång". De lyda:
Guldet fick makt att förtrycka,
rikmännens kast, en förnäm myriad,
stal millionernas lycka,
&t och drack och var glad,
vann sin förfinings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
