Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Namnlistor från Strängnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
RUBEN G:SON BERG
gossnamnen buros blott av 35 % av gossarna, de tio allmännaste
flicknamnen blott av nära 40 %. Men annars äro ju
förändringarna från fordom oerhörda. Det brukas massor av namn nu:
mot sjuttitre goss- och femti flicknamn under de tjuguåtta åren
1773—1800 stå etthundrafyrtinio goss- och lika många
flicknamn nu. Det är ingen enformighet i namngivningen längre,
snarare en besinningslös omväxling. Inte så litet är
kuriositeter: Ade, Aldor (fanns äve^i i Frustuna), Elby, Geron,
Salis bland gossnamnen, Ej na, Gyrli, Tilan, Vitalia bland
flicknamnen. Starkare påverkan av de i t. d. adelskalendern
iakttagbara senaste strömningarna har ännu icke ägt rum; av
namn på -dotter och -son finnas endast 4, av dubbelnanin
endast 1, inhemska korta namn ha ännu icke blivit allmänna.
Däremot visar åtskilligt, att gamla namn ännu hänga i ganska
envist; namnen på -ina äro många, om också inte ymnigt
brukade o. s. v. Ett stort och som det tycks alltjämt växande
antal barn har tre namn, och åtskilliga få till och med fyra,
varemot det är sällsynt, att man nöjt sig med ett.
Efter min uppsats "En förnamnsstudie" har en liten
undersökning på detta område sett dagen, nämligen adjunkten
E. Kruuses "Dopnamnsstudier" (1915). Dessa gälla
egentligen gossnamnen i sju socknar i Uppland, sammanlagt något
över ett tusen. Omtycktast var Karl, därnäst kommo — på
rätt långt avstånd — Johan, Gustaf, Erik, Emanuel,
Vilhelm, Oskar, Axel, Knut och August. Det visar ju åtskilliga
olikheter mot det namnskick jag redogjort för, mon även
överensstämmelse i somt, och talen äro på intetdera hållet
så stora, att man kan dra bindande slutsatser. Emellertid
synes det mig vara att förorda vid dylika undersökningar,
att man tar en begränsad tidrymd och söker få dess
namnskick klargjort för så stort antal geografiska områden som
möjligt — sedan kunna andra källor rådfrågas för att
fastställa inflytande av stånd eller yrke och sådant, som inte
framgår ur tids- och ortsförhållanden. Den hejdlösa
urartning av namnskicket, som ligger i det smaklösa bruket av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
