Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MED POSTPOSITION SAMMANSATTA PKONOMINELLA ADVERB 1$5
vädjande till den närvarande situationen, dvs. det för den
talandes och den tilltalades sinnliga uppfattning omedelbart
givna. Ofta förbindes talet i det fall det syftar på något
i rtimmet befintligt med ett mimiskt element: utpekandet.
I meningen uGå härifrån" är ’härifrån1 deiktiskt, ’härförbi’
i "Skynda härförbi!" osv.
b) anaforiska eller erinrande, då antydningen innebär
ett vädjande till ett nyss fällt, mer sällan ett snart följande
uttryck — det pron. sememets korrelat. I meningen: "det
var kallt i rummet, och därför gjorde jag upp en brasa" har
’därför* sitt korrelat i den föregående satsen. I meningen
"han tog skrinet och lade ned pengarna däri" har ’däri’ sitt
korrelat i substantivet skrinet. Att korrelatet utgöres
av-substantiv har jag i det följande betecknat som korrelat
av-typ A, utgöres det av sats, som korrelat av typ B. Vid
korrelat av typ B är det synnerligen vanligt, måhända mest i
högre stil, att korrelatet utgöres av en efterföljande sats.
2. Interrogativa eller frågande, sådana vid vilka den
talande anmodar den tilltalade att verkställa den erfordèrliga
preciseringen. Hit hör i första rummet det frågande ’varför’,
t. ex. "varför är du ledsen?"
3. Indefinita eller obestämda, "sådana vid vilka den
talande överlämnar åt den tilltalades fantasi eller godtycke
att inom vissa gränser efter behag i sitt stilla sinne företaga
preciseringen, om han det kan och vill eller gitter". T. ex.
"varom jag än talar så misstydes det". Fallen härav äro
emellertid sällsynta och ha ej påträffats i denna undersökning.
De texter, från vilka materialet för denna undersökning
hämtats, äro;
Riksens Ständers Konstitutionsutskotts Betänkande rörande
. Regeringsformen . . .. (av den 2 juni 1809)..:.............. 10 sid.
C. J. L. Almqvist: Om skandinavismens utförbarhet (1846)
(Valda skr. 1878) ................................................... 15 „
Esaias Tegnér: Akademiska tal (Saml. skr. Jubelfestuppl. 1883) 100 „
K. G-. Geijer: Feodalism och republikanism (Saml. skr. 1874) 108 „
i Transport ^33 sid.
Språk och Stil. XVIII. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
