Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOKAL INE881V MED I OCH PÅ
237
sägas vara den största, som under kriget utkämpats i Östersjön,
Sv. Dagbl. b/t 1916. I de södra världshaven märkas särskilt
pingvinerna, Carlsson-Fagerlund, Skolgeografi, II. 22.
Typskillnaden mellan b&tarna i sjö och på flod, T. Nordlind, Svenska
allmogens liv, 1912, s. 45. I Sveriges insjöar, särskilt Vättern,
finnes en typ (av segelbåtar), något påminnande om Bottenhavets
båtar med två master, ib. s. 51. En sjöstrid har ägt rum i
farvattnet mellan Häfringe och Arkösund, Sv. Dagbl. 15/e 1916. Vid
Norra ishavet och Södra ishavet brukas alltid i. Detta beror
väl på att dessa hav till följd av isförhållandena ha en helt
annan karaktär än andra hav. Norrmannen Nansen framträngde
i Norra ishavet, Carlsson, Skolgeografi. I Norra ishavet har
isbjörnen råkats på över 80° n. br., Carlsson-Fagerlund,
Skolgeografi, II. 50. I fall som "Strax efter födelsen hade dessa
(Romu-lus och Remus) utsatts i ett tråg i Tibern", Schück, Rom I. 9,
beror naturligtvis valet av prepositionen »på att man har
uppmärksamheten riktad på att en del av farkosten sjunker ned i vattnet.
På användes vidare vid lokal inessiv, då biglosan
betecknar höjd av något slag, såsom berg, fjäll, alp, kulle, höjd, ås,
vall, hög, kummel, tuva, rabatt, vid namn på höjder ävensom
i övrigt framför biglosan, då det genom huvudglosan
betecknade föremålet intager ett i förhållande till omgivningen högt
läge. På så sätt kunna exempel som "skålen på skänken",
"snön på taketu föras även hit liksom också exempel som
upå stranden", apå ön" o. d., då ju en höjdskillnad förefinns
mellan vattenytan och marken på stranden och ön. I de till
denna grupp hörande fallen kan ofta det genom biglosan
betecknade underlaget betraktas som en konvex yta. I användes
dels vid namn på berg, bergskedjor o. d., då namnet
uppfattas som territoriellt namn, dels i uttryck som ui bergen"
= "i bergstrakterna", "i bergsbygden" eller också "bland
bergen". I detta senare fall föreligger sålunda egentligen
interessivus. Ex.: På Alperna ligger snögränsen mycket högre
än hos oss i Lappland, Carlsson, Skolgeografi, 1906, I. 86.
På Alperna är boskapsskötsel huvudnäring, ib. s. 88. Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
