Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8MÄKKI? BIDUAC,
249
Det av T. Auéersson anförda skälunge liar varit så
vanligt, att det tas opp i Dalins ordbok. Där finner man även
som skämtord skeppsunge = skeppsbåt och tjuvunge.
Som de nya exemplen ge vid handen, är denna
bildnings-typ ganska livaktig och ingalunda stadd på avskrivning.
Ruben G:son Berg.
5. Nordljus.
I sin uppsats "Sturzen-Beckers danismer" i förra häftet
av denna tidskrift omnämner Ture Andersson även ’nordljus*
(da. nordlys). Detta ord, jämte ’nordljusningar’, påträffas
emellertid betydligt tidigare än hos S.-B., fast man härvidlag
säkerligen inte har att räkna med dansk påverkan.
Tanumsprosten Johan Oedman utgav 1746 sitt originella
arbete Chorographia Baliusiensis Thet är Bahus-Läns
Beskrifning. Här träffas sid. 57 ff. ett kapitel Om Luften och
Nordliusningar. Han skriver: "Dock under sådana långa
kalla ock mörcka Nätter — — — pläga Nordliusningar,
genom GUDS underliga Styrelse wara them resandom–-
stor liielp at se wid. Thetta Sken och Nordlius––-".
Längre fram möta vi även ’nordsken’: "–-tå Solen går
ned i Södwäst, som om Winteren, stiger Nord-Skenet up i
Nordost". Sedan genomför han en, antagligen av honom
själv konstruerad skillnad mellan ’nordljus’ och ’nordljusningar’:
’nordljuset’ är "thet stora Lius, som står altid stilla ned wid
Horizonten, sträckande sig efter ögnemärcket 1 aln högt och
tjockt som ett stort waxlius", under det att "the andre
Nord-liusningarne eller Wäder-sken, äro helt fina strålar ock gå
ibland öfwer hela Himmelen".
Oedman torde i detta som i åtskilliga andra fall ha lånat
från nordbohuslänska dialekter. Enligt Lindberg Skeemålets
ljudlära förekommer i Skee nàlry’snegar ’norrsken’, och ett
nàfaf s har jag antecknat från Tunge härad.
David Arill.
Språk och Stil. XVIII.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
