- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
206

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20G

OLOF tiJEKDMAN

olika grader av intensivitet, resp. extensivitet s& finns det
också olika grader av bakre, resp. främre resonans. Därpå
g&r jag emellertid inte närmare in här. Däremot skall jag
lämna några exempel på användningen av dessa olika röster
för att läsaren må kunna också iakttaga den olika resonansens
inverkan på klangen. Först meddelar jag dock en sonett av
Stagnelius:

Grymt verklighetens hårda band mig trycka,
av törnet blott en efterskörd jag samlar
på glädjens fält, och lik ett korthus ramlar
var väntad jordisk fröjd, var dröm av lycka.

Allena stödd vid tålamodets krycka
jag i en vild, en nattfull öken famlar,
och i mitt spår den tunga kedjan skramlar,
vars länkar döden blott kan sönderrycka.

Dock tröstar mig den himlaburna sången;
från himlens borg en rosenkransad ängel
i gyllne flykt han sig till jorden svingar.

Milt han mig vidrör med sin liljestängel,
strax falla kopparkedjorna av fången,
och vingen höjs, och silverrösten klingar.

Oscar Stjernes nyss anförda dikt hör som jag nämnt icke
till de allra enklaste vad beträffar lufthalten. Vid det
föredrag-ningssätt jag själv och en del andra för den begagnat uttalas
det i andra strofens första rad förekommande ringlar intensivt
liksom t. ex. svingar eller klingar i sista raden uti tredje,
resp. fjärde strofen av Stagnelius sonett. Jämföres nu
Stjernes ringlar med Stagnelius svingar eller klingar, uttalade så
som de uttalas i sitt sammanhang, så torde man finna att
de dock ej klinga lika. Olikheten är för mig den att ringlar
uttalas med främre resonans på första, bakre resonans på andra
stavelsen medan svingar och klingar få bakre resonans på första,
främre resonans på andra stavelsen. I den Tegnérska sonetten
som jag anfört har exempelvis ordet sonetten eller uttrycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free