Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCII PASSIVA VERSIFIKATÖRER EMELLAN’ 213
tro att han har men att saken icke går honom spårlöst förbi
det förstår man därav att i en strof som den följande fjärde
raden gärna tydligt bryter sig mot de föregående:
Mellan minnen om vunna fejder
får den döende hjortens blick
spegla älskade kända nejder
där hans ungdoms lust förgick.
Intrycket av den är ett annat än när den har den lydelse
Snoilsky givit den i Hjorten:
där hans ungdom i lust förgick.
Kytmbrytningen kan icke förstås om man icke antar att de
föregående versernas daktylcr verkat i oss.
Tagen för sig synes mig Sveas begynnelse vers inte vara
intressantare än vilken annan versrad som helst i vilken det
förekommer att höjningsstavelserna på ett ställe skiljas av två
sänkningsstavelser men i övrigt av blott en. Avgörandet av
huruvida raden ifråga har stigande eller fallande rytm tycks
mig lämpligen böra uppskjutas tills enhet nåtts om vad med
stigande och fallande rytm egentligen skall förstås, jag menar
fallande och stigande rytm i annan bemärkelse än den gamla
’mekaniska’, den i vilken jag här brukat och brukar dessa
termer. Efter Sylwans och Götlinds uttalanden om saken
förefaller det mig nämligen som om vi kommit i det närmaste
till kaos ifråga om vad de uttrycken mer skola betyda. Att,
som Götlind säger i Fallande och stigande rytm, Språk och
Stil 1917 sid. 36, man med fallande och stigande rytm menat
och jag tillägger in i detta nu menar rätt så olika ting, är
åtminstone uppenbart. I Berg-Hjerténs upplaga av Fänrik
Ståls sägner kallas (se kommentaren sid. 81) versingången
Sandels han "daktyliskt inslag". Jag har ingen anledning att
här kalla Jord som mig och folk som ärvt med annat namn.
Vad är nu anledningen till att Sveas tre första och
Skid-bladners två första verser klinga bra tillsammans trots
rytm-brytningenV Vid besvarandet av den frågan måste tydligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
