Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCII PASSIVA VERSIFIKATÖRER EMELLAN’ 227
10, h. G finnes en redogörelse av W. E. Peters för en
instru-mentell undersökning av "Der Einfluss der Sieverschen Signale
und Bewegungen auf die Sprachmelodie". Den visar, inte
annat jag kan se, otvetydigt att den språkmelodi föredragaren
av en dikt begagnar, påverkas av de Sieverska
mässingstrådfigurer han ser på och de handrörelser av visst slag han
under läsningen utför. För de ej få som under senare år
gärna misstroget ruskat på huvudet åt SieveA nya idéer, är
det gott att den saken blivit fastslagen. Vilken läsning en
verstext av sig själv lockar till ger en dylik undersökning
däremot tydligen ingen egentlig upplysning om. Att
instrumentella undersökningar här böra och kunna hjälpa är
emellertid tydligt. Men lika tydligt tyckes mig vara att man bör dröja
med sådana tills man vet vad man undersöker så att icke
andra felkällor än instrumentens egna inställa sig och
allvarligt förrycka resultaten av så tidsödande undersökningar som
dessa måste vara. Att instrumentellt undersöka verstexters
inverkan på valet av stämma och resonans — i den mån det
kan ske — är ännu alldeles för tidigt. Tills vidare gäller
det att med de ’grövre’ medlen öra och känsel försöka, så
noga det går fastställa vilka klangolikheter som versen
regelbinder och hur mycket individuellt, dialektalt eller för ’alla’
gällande som ingår i dessa olikheter mellan olika dikter av
samme skald och dikter av olika skalder.
Vare sig det olika val av stämma och resonans som
faktiskt förekommer vid läsning av olika dikter, i framtiden
kommer att visa sig vara samma sak som tyskarnas val av
typrösterna weich-dunkel, weich-hell, hart-dunkel, hart-hell
osv., vilka beteckningar avse det helhetsintryck man skall få
vid läsningen, eller det visar sig vara något mer eller mindre
därifrån skilt, så tyckes det mig vara rådligast att vi
beträffande den svenska versen försöka komma fram på den
väg jag kommit in på. Den har utgått från förhållandet
mellan stavelserna samt stavelsen och dess delar och där måste,
inte annat jag förstår, undersökningarna företrädesvis dröja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
