Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
OLOF GJERDMAX
i en tredje upp&t, i en fjärde ned&t osv. samt betraktar
cirklarna så finner man att ögat — ’helt naturligt* — dras mot
den del av cirkeln där radien finnes. Kunna så långt från
varandra belägna delar av vår kropp som ögonen och fötterna
ha benägenhet att efterhärma av oss med synen uppfattade
former utom oss, så har man ju anledning förmoda att det
även hos andra delar av vår kropp skall finnas böjelse för
efterhärmning och att denna vid synintryck böljar i ögonen.
Så tycks också vara förhållandet. De Sieverska figurernas
verkan på andningsmuskulaturen är helt visst inte annat än
ett exempel på en dylik ’härmningslust’ som börjat göra sig
gällande i ögonen. Och om man uppmärksammar sin mun
medan man flyttar blicken från en av de beskrivna cirklarna
till en annan i vilken radien går åt annat håll så förnimmer
man i t. ex. läpparna och tungan, en dragning åt samma
håll som i ögat. Låter man personer flera gånger flytta
blicken mellan en cirkel med radien åt höger och en annan
med radien åt vänster och därunder uttala exempelvis u så
kan man ofta se, ibland t. o. m. mycket tydligt, hur deras
läppar förskjuta sig åt höger och vänster.
Denna munnens strävan att följa ögat i dess
inställningssträvanden förnimmer man icke blott i läpparna. Gör man
om försöket med de olika långa vågräta linjerna och därvid
observerar tungan så märker man också i. den förändringar,
vilka tyda på att även den försöker härma linjernas bredd.
Om jag på mitt millimeterpapper anbringar, bredvid varandra
på samma grundlinje lodräta streck från 1 till 7 mm. höjd1
samt uttalar e till vart och ett av dessa tecken i tur och
1 I många fall har jag inte kunnat gå över 7 mtn. skaftlängd
på de tecken jag arbetat med emedan rösten då velat slå om i en av
annan art. Som orsak har jag tänkt mig (jfr om skaftlängden 4 mm.
nedan) antingen en artikulatorisk bekvämlighetshistoria eller också
en visuell sådan — jag avser förhållandet mellan utsträckningen av
fovea centralis från centrum utåt, avståndet från ögat till papperet
då jag läser samt storleken på näthinnans bild av tecknen på det
avståndet — eller slutligen bägge delarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
