Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
OLOF G.l ERDMAN
ende på och nedhängande från grundlinjen verkar olika på
rösten. Den är djupare eller mörkare i senare fallet än i det
förra. I ögat har man förnimmelse av strävan nedåt vid det
hängande strecket. Iakttar man tungan så fäster man sig
vid att den så gott den kan i sin helhet avlägsnar sig från
gommen. Tungroten och struphuvudet stå lägre än vid
stående tecken. Men man kan också känna att streckens olika
längd verkar olika.
Vi gå vidare och fråga oss då: Skulle rösten påverkas
av om till det lodräta strecket fogades ett bitecken av något
slag? Vi göra försök med några tecken av följande utseende.
Bredvid varandra på samma grundlinje upprita vi sex lodräta
streck av 4 mm. höjd. Det första låta vi upptill sluta med
en liten halvcirkel med 1 mm. radie och liggande på streckets
topp så att bågens spetsar äro vända nedåt, det andra får
upptill i stället för båge en likavänd vinkel vars skänklar
bilda rät vinkel med varandra och ha sina spetsar på 1 mm.
avstånd från strecket, det tredje erhåller nedtill en båge av
angivet slag men med spetsarna vända uppåt, den fjärde
nedtill en vinkel lik den nyss beskrivna men med spetsarna på
dess ben vända uppåt, det femte båge upptill och vinkel
nedtill, det sjätte båge nedtill och vinkel upptill. Jämföra
vi så först de tecken som ha blott ett bitecken: de som
ha detta upptill sins emellan och de som ha det nedtill
med varandra så iakttaga vi att bågen ger extensiv,
vinkeln intensiv röst (n. b. på millimeterpapper av angivet slag).
Den senare är tydligt mera återhållen än den förra.
Undersöka vi de dubbelhövdade tecknen så observera vi först och
främst att deras verkan på tungans över- och undersida är
olika och att de jämförda med varandra lia i det avseendet
alldeles motsatt verkan. Vi lära oss härav att ett bitecken
upptill utövar sin verkan på tungans översida, ett bitecken
nedtill på tungans undersida. Jämföra vi nu av de
enhöv-dade tecknen två med liknande bitecken t. ex. bågeförsett
med bågeförsett, så få vi iakttagelsen bekräftad att bitecknets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
