Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
OLOF (i J ERDMAN
sannolikhet talar för att de i framtiden komma att vara av
stor betydelse vid textundersökningar. Men också vid
undersökningar över ljudutveckling torde vi så småningom bli
tvungna att räkna ganska väsentligt med dem. Att
stämmorna icke äro något helt nytt som Rutz och Sievers satt i
världen genom framställandet av olika andningstyper och
konstruerandet av mässingsfigurer utan äro språkliga faktorer som
verkat i alla tider har jag förut framhållit och vill jag ännu
en gång kraftigt understryka. —
Hur dessa språkliga faktorer verka i vanligt tal är
givetvis det som språkmannen framför allt vill ha klarlagt. Finnas
några utsikter till att detta skall lyckas ? Om det är så att bl. a.
färger och former av olika slag påverka vårt tal, m&ste vi
icke då antaga att de så gott som alltid så göra: att vi tala
olika när det är solsken och när det är mulet, när det är
dag och när det är natt, när vi betrakta ett grönt fält och
när vi se ut över en slätt med snö, när vi gå i skog och
när vi gå bland höga berg? Man kunde ju tänka sig att
vårt tal under vanliga förhållanden, då ögonen oupphörligt
ändra blickpunkt, icke påverkas av vad vi se. Till en del
är nog detta sant men otvivelaktigt är att det ofta ändras
ur stämsynpunkt då vår blickpunkt ändras. Inom parentes
sagt kan jag blott däri: att det så förhåller sig se
förklaringen till att våra röstreaktioner för färger, former osv. så
sent uppmärksammats. Men om vi i vårt vardagstal
oupphörligt begagna olika stämmelodier, vad skall språkmannen då
ta sig till med dem? Är det icke för mycket begärt att han
skall söka efter ordning i det som är kaos? Utan tvivel, men
så vitt jag kan se är det här icke fråga om kaos. Detta torde
tillräckligt tydligt ha framgått av vad jag redan sagt men
jag skall ta upp saken ännu en gång och då också lite
närmare gå in på förhållandena vid sång, vilka jag i det
föregående blott berört i yttersta korthet.
Om jag först deklamerar och därefter sjunger ett
sångstycke vilket som helst först till låt oss säga svart och där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
