Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
OLOF GJERDMAX
verkan p& sång till piano bör s&ledes den som sjunger, icke
själv spela melodin utan låta en annan göra det, (hela tiden)
mot en helt annan färg än dem som den sjungande ser på.
Sjunger man nu emellertid — till ett instrument eller
icke — pä den nämnda melodin (transponerad så att den
ligger bra för en) först t. ex. begynnelsestrofen av Frödings
Men och därefter begynnelsestrofen av Karlfeldts dikt till
exempelvis svart färg så finner man som vid jämförelse mellan
deklamation och sång likhet men också olikhet. Skälet till
olikheten måste vara detsamma som där: ljudmaterialets olika
beskaffenhet. Vill man studera dettas betydelse närmare kan
man göra det så att man låt oss säga till g1 g1 a1 a1 b1 d2
a1 a1 ’s vart-sjunger* exempelvis ’Bellman dog och blev
begraven’ med ljudändringar av det slag jag nämnde då jag
diskuterade Hallmans chifferdikt. Gör man detta skall man
finna att en ändring av begynnelsebuckalen i första ordet
medför en omläggning av rösten genom hela ljudmaterialet.
Detta förstå vi om vi erinra oss att ljuden stå i relation till
varandra, påverka varandra. I Pellman framlockar p en annan
färg på e än b i Bellman, det förra e verkar i sin tur olika
på l i Pellman än e i Bellman verkar på det följande l osv.
osv. Om man sjunger de två första raderna av Karlfeldts
dikt till svart dels utan ändring och dels med ändring av
äppelföda till päronföda så klingar sista sammansättningsledet
tydligt olika i päronföda och i äppelföda. Sjunger man
raderna först som de skrivits och därefter med ändring av
äppel-till päron- men i senare fallet försökande att behandla fonemet
päron- ur stämsynpunkt lika som äppel- i förra fallet så känner
man att det bär emot, och framhärdar man trots detta så
faller fonemet ifråga så att säga ur stämmelodin eller uppfattas
som framhävt på sätt som icke passar.
fattar det spelade lite olika i ena och andra fallet. Den skiftning i
tonfärg man tror sig höra är emellertid obetydlig jämförd med den
röstolikhet som kommer till stånd om man sjunger till instrumentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
