Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
OLOF GJERDMAX
annat1 så kan en person som blott bör på avgöra om bela
ljudmaterialet sjungits mot ett och samma reaktionsmedel
ellor icke. Då tonhöjderna här växla, ljudindividerna likaså
men vi ändå kunna höra stämbrotten måste det tydligen
trots alla olikheter finnas något i det akustiska som leder
oss rätt. Detta akustiska måste i sin tur bero på något
artikulatoriskt. Om vi anta ren t-, k-färgning osv. av ett
ljudmaterial och vidare antaga att denna artikulatoriskt består
i att alla ljud som så färgas, artikuleras ut ifrån
artikulation en för t, resp. k, regleras genom den, så tycks det
mig som om mycket av det mystiska ifråga om stämmornas
artikulatoriska underlag skulle bli mindre mystiskt. Den
’färgande’ artikulationen ger den fasta punkten, operationsbasen.
Från denna går exempelvis tungan in i de artikulationslägen
som övriga ljud i ljudmassan, i intimt samband med sin
omgivning, kräva för att bli just de ljuden, mon dessa lägen
äro icke alldeles desamma som när en annan utgångspunkt,
en annan operationsbas väljes. Operationsbasen för tillfället
gäller det för oss att hålla om icke stämbrott skall uppstå.
Det är till att inta dylika operationsbaser reaktionsmedlen
locka våra talorgan. Att vi trots de artikulationsförändringar
som de särskilda ljuden kräva så lätt förmå hålla en
operationsbas måste tydligen bero på organförnimmelser som säga
oss att densamma icke ändras. Härvid spela, skulle jag tro,
just spänningsförhållandena en mycket viktig roll. Under
vilka förhållanden en operationsbas i sång, vid deklamation
och tal utbytes mot en annan skall jag icke gå närmare in
på. En del ligger här klart, men också blott en del. I
detta som i alla andra avseenden beträffande stämmorna finnes
oerhört mycket att göra.
Vad jag med denna uppsats velat är framför allt att söka
visa dels att stämmorna och deras framlockare av olika slag,
1 Under vanliga förhållanden synas vi på grund av "tröghetens
lag" icke företaga en sådan stämövergång mitt inne i satser, även
om ett nvtt reaktionsmedel vill ha oss därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
