Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CÄSUR OCH DIÄRESIS I 16 00-TALETS SVENSKA HEXAMETER 205
andra och i tredje manlig eller kvinnlig, varvid de tre
manliga cäsurerna eller åtminstone de två första kunna rimma.
Hur står’et til, sade jag, min Wän? Hwad syns Ehr om
orten? (Col Lis 117)
Een skölier glaas, en kannor, en kruus, en store Credenser
(Rudh br 218)
Wille nu jag å i dag te behag alt förra til pricka (Run 87)
Båten han rijffs å drijffs op och ned, han slänges och dänges
(Col Lis 41)
Betydligt lägre frekvens än de båda avhandlade manliga
huvudcäsurerna uppvisar kvinnlig sådan i tredje takten: Sti 39,
Rudh 31, Hi 14, J. Wol 16, Arrh 1, Col 3, Br 14, A. Wol
30, Eur 2, Run 3, tillsammans 153. Sju skalder använda den
ej alls i de verser, jag genomgått.
Efwen aff samma lustan betages och diuren i skogen
(A. Wol herd 27)
Alt hwad ock lijf har och anda, thet måste på jordene dödas
(Parn II, 3, 4)
Döden är yttersta målet, i dy wij samkas och ändas (Here 531)
Moot höga potentater och andra wäldig’ i wärlden
(Ros IV, 3, 37)
Half-mans höge Bocaler och Herre-drycks-hållande Bolkar
(Here 232)
Sidst du wille betrackta den aldrig-hwilande tijden (Here 500)
Wind’ upspänner seglen, de ränn’ genom forszande wågar
(Rudh br 81)
När han länge gaapar och sist slett inte bekommer
(Ros IV, 3, 31)
Som bicäsur uppträder mest manlig i andra. Därnäst,
men mera sällan, kommer manlig i fjärde. I femte taktens
slut kan man få se en diäresis, men om den av skalden är
avsedd som bicäsur, förefaller tvivelaktigt.
Blecknar så bort, förwisnar, omsider förfalnar och rottnar
(J. Wol 67)
14—24101 Språk och Stil XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
