Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
J. E. HYLÉN
tredje takten ej särskilt framträder, synes mig klandret föga
befogat.
Det låt’ himmelen aldrig skee! Hwad waar det då äntlig?
(Ros V, 4, 10)
Som den skiära förnuftsens Sool så styggliga duncklar
(Here 346)
Kræmer, Sv. Metrik I, 94, kräver för huvudcäsurens
pålitlighet, att den skall förstärkas med ett skiljetecken. För
våra skalder står denna fordran ingalunda som ett oeftergivligt
villkor, ehuru de rätt ofta uppfylla detsamma.
Doch war Hon illa beprydd med en krantz af Swimmel och
Walmog (Here 17)
Tagh tijne gåfwor i acht, medan Åhrén och dagarne lijda
(Here 68)
Sandwall framhäver, SoS 1913, 57 ff., att när senare
leden av ett tvåstavigt kompositum bildar cäsuren, denna blir
romarvärdigt tung och myndig. Detta infogningssätt använde
dock skalderna ej alltför ofta.
En kryper här Kohlswart, Ehn sitter i waggan och lijpar
(Br 312)
Man har tvistat om huruvida cäsur får inträda efter
en-stavigt ord eller ej (Sterner, Iakttagelser över den svenska
hexametern 14, 17). I sextonhundratalets vers begagnas denna
utväg synnerligen flitigt.
Bort med sådana leek, ther ögon och hals står i wåda
(Here 184)
Sterner, a. a. 14, hävdar, att cäsur regelrätt äger rum i
de tvåstaviga takterna hos alla våra hexameterskalder. Oftast
är väl så förhållandet hos sextonhundratalsskalderna.
Hafwet reser sig up, och wågorna pläga sig häfwa (Sp 45)
Laxen strider emoot strijd strömm och måste doch winnas
(Sp 71)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
