Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min barndom föll uti hans kronprinsstunder,
jag minns den tiden, hur den är mig kär
med sin förhoppning, sina Bjurstensunder
och allt det nya lif, som kväfdes där.
Det var som våren, när hans värma droppar
ur blånad sky och löser vinterns tvång:
Då leka djur, då dikta skaldeknoppar,
och hvarje hjärna spränger sina proppar
och kväder gladt — tant bien que mal — sin sång.
De gamle juvenaler hade somnat
vid bankopunsch från vigilansens dar,
som allt försökt och ingenting fullkomnat,
när kungason studentens like var.
Hvad Norden evigt vill, en kung som känner
sin värdighet, stod åter fram i glans,
och det vardt ordnar ibland frie männer,
vårt riddarhus fick nya ämnessvenner
och Emil Jonas fick sin literis med glans.
I sorgdok furstemodern satt på tronen,
och spiran var en psalmbok: med hvar stund
det växte nya tempel i nationen
och nya präster, fast på »nådig» grund.
Vår gamla dröm om bragder och om ära
förflyttades till bönhusdiger trakt,
där Berg och Beskow sina kronor bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
