Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asmodeus förstod att det psykologiska
ögonblicket var inne. Han tog henne i sina armar
och kysste hennes längtande mun.
— Jag älskar dig sen jag kom in i rummet
och såg dig därborta vid fönstret, hviskade hon.
— Jag förstod dig strax, svarade Asmodeus
sakta.
Några minuter förgingo på öfligt vis, och
situationens första skede afslutades likaså på
häfdvunnet sätt, i det att Ellen med ens gjorde
sig lös, for med handen öfver pannan och såg
förvirrad ut.
— Nej, nej! mumlade hon, du får inte, du
får inte . . .
— Kära Ellen, sade Asmodeus, hvarför skulle
vi förspilla en dyrbar tid som aldrig kommer
igen? Lifvet är så kort, sade du själf för en
stund sen. Vi måste hjälpa hvarann att njuta.
Hvem tackar oss på vår döda mull för att vi
försakat lyckan? Jag reser i öfvermorgon, vi ses
kanske aldrig mer, låt oss tillhöra hvarann den
tid som ännu är kvar.
— Ja ja, älskade, du har rätt! hviskade Elfen,
ånyo med armarna om hans hals.
— Jag väntar dig alltså i kväll, ska vi säga
klockan tolf? Första dörren till höger i korridoren.
6. — Asmodeus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
