Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ska vi inte ta en bil och fara till
Kapellet? föreslog Karl-Olof nästan bedjande.
— Nej, svarade Maggie, jag vill absolut se
sista numret, jag har hört att det skall vara så
utmärkt.
Naturligtvis hade Maggie aldrig hört ett ord
om signor Cardinale, romaren till häst, men hon
ville utnyttja segern till det sista.
Ändtligen öppnade de rödfrackade
stallknektarna arenans låga portar för signor Cardinale.
Han flög ut ur ryttargången som en befriad
fågel och i samma ögonblick klämde orkestern i
med en marsch af Sousa.
En susning af beundrande mummel drog
genom cirkus.
På den breda, platta ryggen af ett osadladt
mjölkhvitt sto balanserade en bildskön yngling
iklädd romersk rustning, men för öfrigt nästan
naken. Balanserade är för resten ett
vilseledande uttryck, ty han rörde sig med en så
fullkomligt otvungen ledighet på den guppande
hästryggen som om han stått på ett salongsgolf. Hans
härliga kropp var utan minsta lyte, hans
bollkastning med tunga järnkulor vittnade om en
oerhörd styrka, och ändå förde han sig med
oförliknelig elegans, då han hoppade ner på arenans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
