Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en dreadnoughtkryssare. Där bakom skymtade
öppna hafvet, liflöst som en teaterfond.
Tätt invid vattenbrynet varseblef Maggie en
brun- och hvitspräcklig fjäder. Hon böjde sig
ner och tog upp den.
— En örnfjäder, tänkte hon och blef i
detsamma så underligt varm om hjärtat. Hon
mindes hans ord om örnens kamp mot stormen.
En kungsörn har rastat här några ögonblick,
innan den trotsiga färden gick vidare på starka
vingar.
Det är hans afskedshälsning till mig, tänkte
hon och smekte den lilla fjädern.
Hon väcktes af Karl-Olofs nasaltoner.
— Hvad är det du står och petar om?
— En örnfjäder, svarade Maggie så likgiltigt
hon förmådde.
— Får jag se.
Motvilligt lämnade Maggie fjädern ifrån sig.
Hon höll handen ängsligt utsträckt för att hastigt
kunna återfå den dyrbara symbolen.
— Den här fjädern har aldrig suttit på
någon örn, det kan vara nog med en liten hök,
sade Karl-Olof och lät fjädern falla till marken.
— Du kan själf vara en hök! utbrast fru Mag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
